logotyp för kampanjen

 

6 februari - samernas nationaldag

Sedan 1993 firar samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland sin nationaldag den 6 februari. Datumet har en historisk betydelse för den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Till mötet kom samer från både Sverige och Norge för att för första gången diskutera gränsöverskridande frågor.

ABM Resurs och Länsmuseet Västernorrland uppmärksammade den samiska nationaldagen genom att arrangera en temadag. Under förmiddagen genomfördes två visningar på museet. Den första visningen var av utställningen Indiankulturer – bortom horisonten.
Den ungerske fotografen Attila Lóránt har dokumenterat traditionella indiankulturer och de oundvikliga förändringar de genomgår i fem olika länder i 2000-talets Sydamerika. Utställningen visar fest, vardags- och arbetsliv samt sociala, religiösa och politiska sammanhang bland olika etniska folkgrupper i Anderna och Amazonas, och den visas på museet t o m den 18 februari. Måna Nilsson, länsmuseet, gav en engagerande guidning.
Måna Nilsson
Måna Nilsson
På denna visning följde en spännande tur ”bakom kulisserna”. Katarzyna Forsberg, länsmuseet, tog med sig deltagarna med in i magasinen, där hon visade de samiska föremål som finns i gömmorna. I magasinen finns bland annat kläder, vaggor, skor, dräktdetaljer, bälten, bruksföremål, leksaker.

Efter lunch fortsatte dagen på Spjutegårdens Gästgiveri, först ut att tala
Vanja Torkelsson
Vanja Torkelsson
där var Magnus Andersson, pedagog vid länsmuseet. Han berättade om hur man genom den pedagogiska verksamheten lyfter den samiska kulturen; på museet finns såväl de samiska föremålen, som samevistet på friluftsmuseet, samt en speciell skol-låda för barn- och ungdomsverksamheten.

Därefter var det Vanja Torkelssons tur att tala över temat ”rätten att bo”. Vanja är uppvuxen i samisk miljö i trakten av Funäsdalen, och hon är numera verksam vid museet i Röros. Vanja har studerat det offentliga Sveriges förhållningssätt till samiska bosättningar. Hon tog oss med på en historia från sent 1800-tal fram till idag, och hennes poäng var hur det offentliga Sveriges lagar och förordningar försvårat för funktionellt samiskt boende. På Vanjas anförande följde många frågor kring den av henne beskrivna problematiken.


Mikael Svonni
Mikael Svonni
Efter kaffe och rulltårta med hjortronsylt – dagen till ära! – var det dags för Mikael Svonni att tala. Mikael Svonni är professor i samiska språk vid Umeå universitet. Han är själv same, bosatt norr om Kiruna, med drygt 60 mil till jobbet – enkel väg! Mikael talade om betydelsen av berättelser, och han poängterade betydelsen av att nu föra ut den samiska information som en gång förts in i olika arkiv.

För att detta ska ske på ett bra sätt betonade han vikten av ett inifrånperspektiv. Detta perspektiv förutsätter och innebär en fördjupad kunskap och förståelse av den samiska kulturen och det samiska språket. Detta inifrånperspektiv, kan såväl samer som ickesamer besitta enligt Svonni. På Mikaels föredrag följde många frågor; kring tillgängliggörande, tolkning, bearbetning och en massa annat. Mikael överlämnade boken Sapmi Y1K – Livet i samernas bosättningsområde för ett tusen år sedan (ISBN 91-7264-091-X9. De två exemplaren finns således, glädjande nog, numera tillgängliga hos Landsarkivet Härnösand och Länsmuseet Västernorrland.

Länsmuseet

Avslutningsvis berättade Margareta Bergvall, länsmuseet om det arbete som gjordes under slutet av 1900-talet – början av 2000, att lyfta den samiska närvaron i länet. Detta resulterade bland annat i webbplatsen http://www.ylm.se/sapmi/ samt i boken Tidsspår 2004 Västernorrland - Sameland. Om samisk närvaro i Ångermanland och Medelpad.
Tidsspår 2004 visar på den ständiga samiska närvaron genom tiderna, hur spåren kan fångas upp via arkivstudier, fältinventeringar och intervjuer. Tidspår gavs ut i samarbete med Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund, med Noerhte Naestie, Västernorrlands Sameföreing i redaktionskommittén.

Dagen hade även inspirerat museets fotograf Samir Husein att göra en tredimensionell bild av en samisk docka från museets samlingar. Informationen om dockan är knapp, men den är fabrikstillverkad i plast och tyg. Dockan som har klassats som en souvenir har skänkts till museet av Matbutiken i Gudmundrå, Kramfors kommun. Se dockan i 3D (för att kunna se föremålet måste du ha Java installerat på din dator)

När skymningen började falla över Spjutegården var det så dags att avsluta dagen. Från ABM Resurs sida hoppas vi givetvis på flera möten kring teman som engagerar såväl ABM (arkiv, bibliotek och museer) som andra organisationer och inte minst privatpersoner!


Text: Märta Molin
Bild: Per-Erik Wik
Ett fönster på Spjutegården
Kylig vinterdag




senast uppdaterad 2007-02-08
Ansvariga: ABM Resurs