Kulturmiljöfrågor i kommunerna
Den 19 maj anordnade Länsmuseet Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland en dag kring kulturmiljöarbete i kommunerna. Ett 40 tal personer hade hörsammat inbjudan.
Utsikt från Huberget
Bengt Edgren, länsmuseet, hälsade alla varmt välkomna till dagen och berättade kort om länsmuseets roll i arbetet med kulturmiljöfrågor i länet. Bengt lämnade sedan över ordet till Anette Lund, länsmuseet, som berättade kort om kulturmiljöarbetet vid museet. Tyngdpunkten för detta arbete finns hos kulturmiljöavdelningen. Avdelningen arbetar med rådgivning, fungerar som remissinstans och tar på sig olika konsultuppdrag som utredningar, dokumentationer, inventeringar etc. Avdelningens personal har kompetens inom arkeologi, byggnadsvård, konservering och kulturmiljö.
Anette informerade även om kommande satsningar som:
- Byggnadsvårdsdag tillsammans med Norra Berget, Sundsvall, den 11 juni
- Byggnadsvårdsdag på friluftsmuseet Murberget, den 13 augusti
- Nätverket ”Byggnadsvård i norr” med företrädare för byggnadsvårdsverksamheter i norrlandslänen. En e-postlista finns för informationsspridning.
Dessutom berättade Anette om den kommande TV-programserien ”Se om ditt hus”; en serie om 8 tematiska program producerade av UR och Föreningen Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Inom kort kommer man att finna information här. http://www.ur.se/seomditthus
Så var det Mona Sundins tur att tala. Mona finns på Länsstyrelsen i Västernorrland, och är under 2006 projektledare för revideringsarbetet av kulturmiljöprogrammet ”Utsikt mot framtiden – nya perspektiv”. Tillsammans med Mona finns en arbetsgrupp bestående av Eva Carron och Jonas Walker, länsstyrelsen, samt Bengt Edgren, Per Höglund och Ann- Sofie Ingman, länsmuseet, dessutom finns ABM Resurs med i arbetet genom Märta Molin. Den mer operativa arbetsgruppen består av Mona och Märta.
Mona gick igenom det nuvarande programmets struktur, resultat av den pågående utvärderingen samt läget vad det gäller revideringsarbetet. För er som vill läsa mer om såväl nuvarande program som om de resultat som utvärderingen givit så här långt, hänvisar vi till: http://abm.murberget.se.
Därefter lämnade Mona över ordet till Arne Stenberg från Ovanåkers kommun http://www.ovanaker.se/ , som bjudits in för att berätta om det kulturmiljöarbete som pågår där. Arne med fysisk planering vid samhällsbyggnadskontoret i Ovanåker, där man allt mer kommit att arbeta med kulturmiljöfrågor.
Arne inledde med att sätta Edsbyn på kartan för oss och berättade att bandyn, hälsingegårdarna och odlingslandskapet är viktiga landmärken/kännetecken för kommunen. Dagens framgångsrika sätt att arbete har sina rötter bl.a. i -80 talets arbete, ny lagstiftning och viljan att värna riksintressen. 1998 startade kommunen projektet ”Kulturmiljöturism”. Ambitionerna var att lyfta kulturmiljöns betydelse för kommunen, skapa förutsättningar för turismen och därmed även regional utveckling samt finna former för långsiktig planering genom avvägda planeringsinsatser.
Parallellt med detta startade RAÄ sitt bebyggelseregister, Ovanåkers kommun kom att bli första kommun som fanns med i detta. Projektet ”Kulturmiljöturism” ledde till att man införde nivåanpassade bestämmelser. De mest värdefulla miljöerna fick ett ordentligt skydd, medan man valde att skydda andra genom att åstadkomma ”stolta fastighetsägare”. Man inledde ett stort inventeringsarbete, idag har man besökt över 370 fastigheter, med tillsammans nära 2 500 byggnader. 122 fastigheter har idag fått individuella områdesbestämmelser. Parallellt med dessa besök, har man anordnat en rad möten ute i byarna.
Arne berättade vidare om andra projekt och strävanden:
- Hälsingegårdar – ett världsarv
- Fäbodbygden – ett biosfärområde
Man har lagt samman de resurser som stått till buds; byggnaden och material har fastighetsägaren stått för, medan projekten bekostat arbetsinsatsen. Idag arbetar man tvärs olika förvaltningsgränser, miljöfrågor, samspel rovdjur – djurdrift vid fäbodar mm är bara några exempel. Sammanlagt har man lagt ned cirka 14 miljoner på detta kulturmiljöarbete.
Arne gav oss några exempel på nyckelord för det framgångsrika arbetet:
- Klara besked i översiktsplaneringen
- Samverkan med samtliga berörda
- Dialog
- Förtroende för varandra
Så var det dags för information om det pågående kulturmiljöarbetet i länets kommuner. Först ut var Eva Goes och Bertil Bylund, från Härnösands kommun. De berättade att man i Härnösand inte har kommit speciellt långt med kulturmiljöarbetet, men att man nu ska försöka komma igång med processen och dra nytta av det arbete som sker på regional nivå. Bertil berättade att han tagit stort intryck av Arnes beskrivning av arbetet i Ovanåker, och att det givit många nya vinklingar på kommunalt kulturmiljöarbete.
Därefter var det Gunilla Rudehills tur att berätta om hur man arbetar i Sollefteå kommun. Som många andra kommuner inventerade man flitigt under 1970-talet, något som resulterade i ett kulturmiljövårdsprogram 1992. Programmet är egentligen en stor och tjock bok som väl beskriver intressanta miljöer och ger bebyggelsehistorik. Till detta finns åtgärdsprogram, vilka kommunen arbetat med sedan de antogs.
Gunilla berättade att man nu står inför att revidera programmet. 1996 bildades en kulturmiljökommitté, med företrädare för olika politiska partier, olika kommunala förvaltningar och verksamheter. Kommittén ger enligt Gunilla, struktur och kontinuitet. Gruppen har vidare kunnat söka medel och kunnat rigga projekt. Kommitténs verksamhetsberättelser har också visat sig vara viktiga för arbetet.
Gunilla berättade vidare att man startade med ett byggnadsperspektiv, men att man nu ser på frågan som ur ett kulturarvsperspektiv. Under åren har man producerat en rad utredningar och rapporter, så kallade kulturmiljöbeskrivningar. Idag arbetar man med tre tydliga perspektiv: historik, beskrivningar och berättelser. Gunilla avlutade med att berätta om betydelsen av att lyfta fram pärlor – unika miljöer och byggnader för ett område och hon nämnde i sammanhanget korsbyggnaderna. Och avslutningsvis betonade Gunilla betydelsen av samverkan, om tankarna på att närma sig kulturturismen och att öppna upp för dialog kring kulturarvet.
Sist ut var Sven Nordström från Örnsköldsvik. I Ö-vik har man sedan 1980-talet ett kulturmiljöprogram, som reviderats en gång. Idag står man inför uppgiften att ändra karaktär på programmet. Man behöver engagera fler och inta ett mer pro-aktivt förhållningssätt. Sven har funderat en del kring detta, och så här tänker han:
- Rekognosera – vilken är kommunens profil?
- Vägval – myndighetsutövning eller attitydpåverkan?
- Identifiera kulturarvets betydelse
- Sätta upp en vision samt mål för programmet
- Involvera många i processen
- Processa fram ett program med ny karaktär
Mona och Anette tackade samtliga för att de kommit och delat med sig av tankar och erfarenheter.
Efter lunch samlades deltagarna i olika grupper för en kortare workshop. Efter livliga diskussioner redovisade de olika grupperna sina tankar under ledning av en moderator i form av Eva Carron, länsstyrelsen. Nedan har jag försökt sammanfatta redovisningen i en rad frågor och påståenden:
Viktigt med möten.
Länsinstitutionerna som länsmuseet och länsstyrelsen viktiga för att hålla ihop och driva frågor i länet.
Viktigt med en utökad samverkan tvärs förvaltnings- och organisationsgränser i länet.
Viktigt med forum där politiker och tjänstemän kan ses och diskutera kulturmiljö och kulturarvsfrågor.
Kommunerna har faktiskt planmonopol. Tar man sitt ansvar?
Vilka attityder finns hos sektorn? Släpper man in nya aktörer? Nya perspektiv?
Vad händer om man inte gör något? Vilken roll spelar föreningsliv och ideella i kulturmiljö/kulturarvsarbetet?
Sollefteås kulturmiljökommitté – är ett bra exempel på lokal samordning kring kulturarvsfrågan.
Vilken roll har museet? Vilken roll tar museet?
Bra förutsättningar att samverka i länet, då vi delar historia. Man kan samlas kring begrepp som Höga kusten, Ådalen, industriepoken mm. ISKA är ett exempel på sådan samverkan, kampanjen ”Efterkrigstidens miljöer och minnen” ett annat. Mer om kampanjen finnes här: http://abm.murberget.se/kampanj/index.html
Underifrånperspektivet är viktigt. Det måste mötas av ett mer övergripande perspektiv, där ingångar och rollfördelning är tydlig.
Ska vi träffas igen? Bilda ett nätverk? Kan vi ses när nya kulturmiljöprogrammet är färdigt? Efter valet, då viss omflyttning av förtroendevalda är gjord? Kan någon kommun bjuda in?
Hur engagerar man nya grupper och förnya hembygdsbegreppet?
Viktigt att det nya länsprogrammet förankras och sprids. Viktigt att det blir ett levande dokument.
Osv.
Eva Carron rundande av diskussionen, och Märta Molin, ABM Resurs informerade om en redan befintlig samverkansverksamhet – ABM Resurs. Intresserade hänvisas till http://abm.murberget.se. Märta berättade även kort om portalen Kulturarv Västernorrland som drivs av länsmuseet, landsarkivet och länsbiblioteket. Idag innehåller portalen cirka 200 länkar till webbplatser med digitaliserat kulturarvsmaterial från länet. Se http://www.kulturarvvasternorrland.se
Sist ut att tala var Lars-Göran Spång, länsmuseet. Han redogjorde för det arkeologiska forskningsläget i kommunerna.
Text: Märta Molin