 |
|
Den 26 oktober 2004 genomfördes den andra träffen inom ramen för vad som kallas ArkivnätverkY. Drygt 40 personer hade hörsammat inbjudan och från olika delar av länet tagit sig till Kusthöjden i Härnösand.
Carina Strömberg, landsarkivarie vid Landsarkivet Härnösand hälsade alla varmt välkomna både till seminariet och till Kusthöjden; där numer arkiven Föreningsarkivet Västernorrland, Näringslivsarkivet i Norrland, Härnösand kommunarkiv och delar av Landsarkivet Härnösand huserar. (http://www.vasallen.se/harnosand/ ) Astrid Forsberg, också landsarkivet Härnösand hälsade välkommen och gav praktisk information om seminariet. Märta Molin, ABM Resurs Västernorrland informerade kort om den verksamhet som bedrivs inom ramarna för projektet ABM Resurs, där ABM står för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. Intresserade hänvisas till http://abm.murberget.se Märta lämnade så över ordet till Charlie Wallin, Kommunförbundet Västernorrland. Charlie var inbjuden för att informera om 24-timmarsmyndigheten och utvecklingen i länet. Han berättade att det finns olika benämningar på myndighetsfunktioner dygnet runt. Men allt mer vedertaget är att kalla funktionen för 24 h. Som stomme för Charlies anförande fungerade den power-point presentation Du finner här, 4885kB Nästa punkt på dagordningen var en föreläsning om ergonomi. Lena Abel från Länshälsan gjorde en genomgång av några viktiga aspekter på ergonomi – specifika aspekter för oss som arbetar dels med lyft, dels med bildskärmsarbete. En god arbetsmiljö är något som regleras framförallt genom Arbetsmiljölagen. Och det finns olika skäl för att beakta frågan; mänskliga, ekonomiska, produktivitetsmässiga samt ur jämställdhetsperspektiv. Lagen ställer en rad krav, framförallt på arbetsgivaren, men även på arbetstagaren. Det övergripande ansvaret vilar dock på arbetsgivaren. Därefter gick Lena över till att tala om vår fysik. Hur ser vi ut? Fokus låg givet på ryggraden, då det är den som framförallt belastas. Om vi utgår från att våra kroppar är gjorda för att gå 1-2 mil per dag, så kan vi ana att allt sittande och monotont arbete vid bildskärmar kan bli riktigt förödande om vi inte ser upp. Vi fick en del information om lyftteknik. Kontentan på Lena Abels inlägg var att vi ska se upp när vi får varningstecken i form av ond rygg, ömmande nackparti mm. Hon uppmanade oss också att söka variation i våra rörelsemönster, såväl på jobbet som hemma. Så var det dags för lunch. I f d marketenteriet serverade både lax och bruna bönor. För att inte bara sitta stilla, så genomfördes efter lunchen en rundvandring på vad som numera kallas Arkivcentrum Nord (Föreningsarkivet Västernorrland, Näringslivsarkivet i Norrland, Härnösand kommunarkiv och delar av Landsarkivet Härnösand). Ove Norberg, Föreningsarkivet, Carina Strömberg och Astrid Forsberg, HLA guidade oss runt i de ändamålsenliga och fräscha lokalerna. Som dagens sista talare var prästen Örjan Wallin från Säbrå församling inbjudan. Örjan inledde det avslutande passet om den internationella etikkoden för arkivarier med en föreläsning om etik. Örjan inledde med en presentation av sig själv och gav oss några exempel på vanliga fördomar kring präster. Därefter gav Örjan prov på fördomar om arkivanställda. Fördomar som han fångat upp i ett helt annat sammanhang, då han som förberedelse inför dagen med oss hade bett en grupp karaktärisera en typisk arkivanställd:
Men var går gränsen för vad som är rätt och vad som är fel? Örjan uppmanade oss att ta för vana att oftare reflektera över vår roll, våra val och vår syn på medmänniskor och på vad som är rätt och fel. Här exemplifierade han med en rad svåra frågeställningar. Är det tyckande som ska styra organdonation, dödshjälp, om vi ska ha kvinnliga präster, hur vi behandlar våra brukare/kunder osv. Kan man ta lagen i egna händer…? Han poängterade vidare att de koder som yrkeslivet rest och reser i form av lagar och förordningar någonstans tagit sin utgångspunkt i ett demokratiskt och humanistiskt perspektiv. Dessa koder kan vi inte själva tolka utifrån eget tyckande. Det går djupare än så. Slutligen betonade Örjan vikten att ha en levande diskussion om (yrkes) etik, om vad som ligger till grund för de val vi gör, om vi är ”rättvisemärkta” och slutligen om vikten på att träna upp sitt tänkande kring etiska frågor. Carina Strömberg tackade Örjan Wallin för den inspirerande inledningen, och introducerade så en gruppövning kring etiska spörsmål utifrån den internationella etikkoden för arkivarier. Se gärna http://www.ica.org/biblio/EthicsSV.pdf Frågor som om man som anställd i ett arkiv har rätt att läcka till pressen i frågor som rör samhällsomstörtande verksamheter, om man blir erbjuden att köpa eller sälja arkivhandlingar, om chefen kommer in och säger att alla kuvert med frimärken ska lämnas till henne/honom för att dennes son samlar på frimärken, hur man hanterar en brukare som redan ringt ett otal gånger och som du redan skickat 58 kopior av handlingar till, eller huruvida du som anställd då och då kan ägna dig åt hembygdsforskning på arbetstid – det finns ju som bekant så mycket spännande i arkiven… Diskussionerna gick i vågor, och den etiska dimensionen av arkivanställdas yrkesvardag diskuterades livlig och engagerat. Innan dagen avslutades hade deltagarna givits möjligheter att fylla i en enkät om ArkivnätverkY. I slutet av dagen hade en hel del deltagare redan vänt hemåt, men 25 personer lämnade in enkäten. I korthet ser resultatet ut enligt följande: 1. Vilken är din inställning till arkivnätverket? 100 % var intresserade av att få inbjudan och delta i nätverksträffar. Ingen var ointresserad. 2. Hur ofta ska nätverket träffas? 67 % tyckte att två gånger per år – en gång per termin –var lämpligt. 21 % tyckte att nätverket skulle träffas oftare än två gånger per år. 12 % tyckte att nätverket skulle träffas en gång per år. 3. På frågan – här kunde man välja mellan 6 alternativ och man fick kryssa för så många man ville - om vilka ämnen man var intresserade av svarade: 10 % inte alls – man kommenterade frågan med att man var intresserade av det mesta 75 % arkivens lagar och förordningar 75 % IT-frågor; lagring, tillgängliggörande, information om system och program, nyheter, bevarande och framtidsfrågor är exempel på egna kommentarer som gjorts när man kryssat för IT-frågor. 37 % kulturarvsfrågor 20 % svarade utbildningsfrågor 12 % svarade arbetsmiljöfrågor Man kunde även fylla i egna önskemål vid svarsalternativet ”annat”. Här nämndes sådan som standarder (ISAD G M fl.), modern dokumenthantering och sekretessfrågor. 4. På frågan vad man i övrigt ansåg att ett arkivnätverk kunde bidra med – här kunde man välja mellan 4 alternativ och man fick kryssa för så många man ville – så svarade man så här: 30 % kryssade inte i något av alternativen 37 % svarade samarbete med andra arkiv. Här kommenterade man sitt svar med samverkan kring utställningar, information, långtidslagring och offentlig förvaltning. 30 % svarade utbildning. Man exemplifierade med kurser om förvaltningslagar, arkivvård, diariekunskap, lagar och bestämmelser, internationella utblickar och IT och arkiv. 46 % svarade studiebesök. Man framförde önskemål om studiebesök på t ex. Specialpedagogiska institutet, PRV, Länsmuseet Västernorrland, SVAR i Ramsele och några angav bara generellt andra arkiv. 5. Övrigt
|