ABM-Y. ABM Resurs och EuropeanaLocal Sweden i Trondheim 26-28 augusti 2009

Styr- och arbetsgruppen för ABM Resurs reste på inbjudan från Sør-Trøndelags fylkeskommune på en studieresa till Trondheim den 26-28 augusti 2009. Värd under besöket var Knut Wik, med befattningen rådgivare i Sør-Trøndelags fylkeskommune. Han mötte upp redan vid vår ankomst till Sverresborg friluftsmuseum och följde oss till porten efter det sista besöket vid Trondheims folkebibliotek.

Petter Søholt och Knut Wik

Visning av friluftsmuseet

Trøndelag Folkemuseum, Sverresborg, www.sverresborg.no

En hel kommitté tog emot oss när vi något försenade anlände till Trondheim och Sverresborg. Under den inledande kaffestunden informerades vi om projektet att samordna museiverksamheten i fylket genom att bilda ett aktiebolag, Museene i Sør-Trøndelag AS - MiST. Anslutna till bolaget är Trondheim Kunstmuseum, musikmuseet Ringve och museet för rock och popmusik Rockheim, museet Kystens Arv, Kystmuseet i Sør-Trøndelag, Orkla industrimuseum och Trøndelag Folkemuseum Sverresborg.

Vi guidades därefter sakkunnigt genom den intressanta jubileumsutställning som illustrerade olika tidsepoker i insamlings- och utställningsarbetet på museet. Friluftsmuseet kom till 1909 och fyller alltså 100 år i år. Museet har en stor areal med ett 60-tal byggnader spridda på friluftsmuseet. På området finns ett högt berg – Sverres borg - som tidigt använts som befästning och senare givit namn åt hela museiområdet. Under andra världskriget hade den tyska ockupationsmakten kanonfästen på berget. Vi kikade även in i en del magasin och fick se delar av de samlingar som digitaliserats och lagts på nätet - www.digitaltmuseum.no

Sverresborg

Ringve Museum, www.ringve.no

Efter besöket på Sverresborg begav vi oss till Ringve Museum, vilket är Norges nationella museum för musikinstrument med en samling som omfattar omkring 2 000 instrument från hela världen och ca 25 000 noter. Ringves samlingar innehåller även en omfattande bildsamling, ett ljudarkiv och personarkiv efter berömda musikprofiler.

Det äldsta huset på Ringve är från 1740-talet. I huvudbyggnaden från 1880-talet fick vi se den musikälskande Victoria Bachkes vackra hem med Mozartrummet, Beethovenrummet och Chopinrummet. I Museet på låven visas en utställning med musikinstrument från olika länder och tidsepoker. Området innehåller även konserveringsverkstad, konsertsal, festsal, butik, bibliotek och kontor.

Ringve har även ansvar för projektet Rockheim, ett nationellt museum för pop och rock i Norge. Rockheim har ansvar för att samla in norsk populärmusik från 1950-talet och framåt och ska vara ett centrum för bevarande, forskning, tillgängliggörande och upplevelser av norsk populärmusik. När museet öppnar den 8 mars 2010 skall ett tjugotal personer vara anställda. Rockheim finns redan idag på nätet under adress www.rockheim.no

Vid middagen på Tordenskiolds Kro på Ringve deltog även Suzette Pasche, administrerande direktör för aktiebolaget Museene i Sør-Trøndelag AS. Diskussioner och samtal om samverkan och utveckling var livlig och pågick in på kvällen, och vi fick med oss många nya infallsvinklar och frågor.

DORA 1

Dora, http://www.kulturbunkerdora.no http://www.arkivsenteret.no

Dag två inleddes med ett besök i Dora 1, där vi bland annat i fick höra en fängslande och dramatisk berättelse om hur u-båtsbunkern Dora kom till under andra världskriget. Historien om Dora är en skrämmande skildring från den ockupation som våra norska grannar tvingades genomleva. U-båtsbunkrarna Dora I och II (och III som aldrig byggdes) på vardera ca 16 000 kvm skulle ingå i en tysk befästningsmur längs hela den norska kusten och byggdes inom loppet av två år. Det gick åt bl.a. 5 miljoner papperssäckar om 50 kilo med cement! De tyska u-båtarna togs in i bunkern för tillsyn och reparation. Efter tjänstgöring ute på/under havet i månader i sträck fick soldaterna möjlighet att röra sig igen och återfå förlorade krafter.

Varför har man då kvar ett så gigantiskt monument över kriget? Det vore kanske mest barmhärtigt att helt avlägsna de stora cementkolosserna så att de svåra minnena från ockupationen också kunde avlägsnas och försvinna? Den främsta orsaken till att bunkrarna inte tagits bort under de drygt 60 år som förflutit sedan krigsslutet är i första hand krasst ekonomiskt – det skulle betinga oerhörda summor att få bort allt. Det är en betydligt mer sympatisk lösning att försöka åstadkomma något positivt, vända de jobbiga minnena och se framåt i en verksamhet som bringar liv och kraft till befolkningen – inte död och förtryck.

Kulturbunker Dora

Dora AS är namnet på det privata bolag som äger och driver Dora. Bolaget söker samarbetspartners inom såväl privata som offentliga kulturutövare för att stärka Doras kulturprofil. I Dora finns bl.a. magasin för Vetenskapsmuseets naturhistoriska samlingar, medeltidssten från Nidarosdomen, Försvarsmuseets vapensamling, musikinstrument från Ringve musikmuseum, föremål från S:t Olavs hospital m.m. I lokalerna finns även foto- och filmstudio, repetitionslokaler för ett tjugotal rockband, konstnärsverkstad, lokaler för konstutställningar och idrottshallar. Norges rockmuseum, Rockheim, ligger i närheten av Dora.

Arkivsenteret i Kulturbunker Dora, www.arkivsenteret.no

Tre arkivinstitutioner och ett bibliotek samarbetar i Dora. Det är Universitetsbiblioteket NTNU, Statsarkivet (motsvarighet till landsarkiv), kommunarkivet Trondheim byarkiv och det interkommunala arkivet Tröndelag, IKS. Det interkommunala arkivet är en sammanslutning av 36 kommuner och fylkeskommuner i Sør- och Nord-Trøndelag. Sammanlagt är det ca 100 anställda i arkivcentret och varje institution har sin egen administration.

DORA 1

Ansvariga på DORA och Carina Strömberg

Samarbetet i Dora presenterades av personal vid det interkommunala arkivet, och av ansvarig för forskarservice och forskarexpeditionen vid Statsarkivet. Statsarkivet flyttade sina magasin till Dora redan 1993, men kontorsbyggnaden stod klar först hösten 2006. Vi fick höra om processen från tiden då institutionerna var skilda organisationer utan beröring med varandra, fram till det samarbete med stordriftsfördelar som nu utvecklas i Dora. I centret finns idag ett tiotal arbetsgrupper som arbetar tvärs över institutionsgränserna, bl.a. förmedlingsgrupp och biblioteksgrupp. Personalen vid de olika institutionerna sitter i öppna gemensamma kontorslandskap, har gemensamt ordnarrum och gemensamt lunchrum.

Den gemensamma forskarsalen har 60 platser fördelat på tre rum. I ett av rummen är det tillåtet att prata för dem som behöver diskutera tillsammans och man kan också ta emot och hålla information för skolklasser och andra grupper. Förutom ett traditionellt tyst rum finns ett rum som är utrustat med läsapparater och datorer och det finns också tillgång till Internet via trådlösa nätverk. Antalet besökare har tredubblats sedan Doras forskarsal kom till.

I lokalerna finns också ett kafé, en viktig samlingspunkt för att uppnå arkivcentrets visioner om kunskapsutbyte och gemensamma projekt. Dora Devisen är ett exempel på en teaterföreställning för ungdom av teaterföreningen Propellern teater som bygger på innehållet i dokument från Statsarkivet. Arkivens dag har utvecklats till ett gemensamt arrangemang, temadagar med inspiration från Östersund har införts, en gemensam hemsida har utvecklats. Vi fick även en presentation av det visionsarbete som påbörjats för det inre arbetet i Dora, bl.a. har ett visionsseminarium hållits. I visionsarbetet ingår bl.a. utbildning i bemötande och att öka professionaliteten hos expeditionspersonalen.

I samband med rundvandringen träffade vi också en representant för universitetsbiblioteket som visade oss ett smakprov på den stora fotosamlingen som förvaras i Dora. Intresset för lokalhistoria är stort och samlingen innehåller en stor porträttsamling, topografiska bilder, bilder från historiska händelser, skeppshistoriska miljöer m.m. Totalt finns ca 450 000 foton från 1850 och framåt, digitalisering pågår löpande i den takt de fyra anställda hinner med. De kan också dokumentera olika fototekniker som använts under årens lopp. Universitetsbiblioteket har även ca 500 personarkiv samt sitt fjärrmagasin för böcker, tidskrifter och tidningar i Dora. De digitaliserade bilderna finns publicerade i portalen Trondheimsbilder - www.trondheimsbilder.no – vilken består av olika bilddatabaser som man når med gemensam sökingång. Bilddatabaserna kommer från Sverreborg - Tröndelags Folkemuseum, Universitetsbiblioteket i Trondheim och Trondheims byarkive och Trondheim folkebibliotek

Länkar till arkivcentrets gemensamma hemsida och till biblioteket och de olika arkiven i Dora:
www.arkivsenteret.no
www.arkivverket.no/trondheim/om.html
www.trondheim.kommune.no/byarkivet
www.ika-trondelag.no
www.ntnu.no/bibliotekene/dora

Eftermiddagen ägnades år studiebesök vid Trondheims folkbibliotek och åt diskussioner kring olika projekt och kring fortsatt samverkan.

Bjørn Tore Nyland och Berit Skillingsaas Nygård

Återlämningsmaskinen på Trondheims folkebibliotek

Trondheims folkebibliotek, www.trondheim.kommune.no/folkebiblioteket

Bibliotekets chef och IT-konsulent presenterade biblioteket och verksamheten i huset för oss. Folkbiblioteket i Trondheim är samlokaliserat med Sør-Trøndelag fylkesbibliotek. Folkbiblioteket har fem filialer i olika stadsdelar utanför huvudbiblioteket samt även en avdelning på fängelset. Av de totalt 60 anställda har ca 50 % bibliotekarieutbildning och 50 % annan utbildning.

Entrén till biblioteket är modern och tilltalande och lokalerna i övrigt ljusa och öppna. Det är tillåtet att ta med fika till sitt bord och vi såg många ungdomar som arbetade tillsammans i lokalerna. Vi fick också se återlämningsmaskinen, ett mekaniserat återlämningssystem som snabbt och säkert sorterade upp böckerna efter den streckkod de är försedda med. Böckerna åker rakt ner i en vagn som bibliotekarien kan köra iväg med och plocka tillbaka böckerna på rätt plats. Med i genomsnitt 25 800 utlån per årsarbetare är det naturligtvis oerhört arbetsbesparande och bra för arbetsmiljön.

Återlämningsmaskinen på Trondheims folkebibliotek

Dataspel på biblioteket

Folkbiblioteket arbetar med en kunskaps- och faktadel och en kultur- och upplevelsedel. De anordnar senioruniversitet för äldre, exempelvis i år med tema Knut Hamsun, och teaterföreställningar för barn. Den kulturelle skolesekken är en nationell satsning för att alla barn skall få möta professionell konst och kultur. I biblioteket betyder det att alla förstaklassare i Trondheim får besöka biblioteket och få ett eget lånekort. En professionell berättare talar om att det är roligt i biblioteket och att det är roligt att läsa. Biblioteket har även ett Spelbibliotek, en avdelning för dataspel där man får spela på plats men inte låna hem. Andra exempel på aktiviteter i biblioteket är Digikombi, en internetkurs för äldre, Trondheimsbilder med gemensam sökingång för tre bilddatabaser, barnuniversitet, temaavdelning för resor och för foto och film samt ett musikbibliotek. Det finns önskemål om att etablera ett litteraturhus med plats för författare att kunna träffas, men det är ännu inte realiserat.

Vid rundvandringen i lokalerna såg vi även det gamla rådhuset och kyrkoruinen, troligen den av Snorre Sturlason omtalade Olavskirken, allt inbyggt i bibliotekshuset på ett mycket intressant sätt. Den medeltida kyrkogården från Olavsklostret är bevarad och bl.a. är fyra skelett konserverade och bevaras synliga under en glasplatta. Det Rådhus som byggdes upp på platsen förstördes i en brand, men byggdes upp igen och efter ytterligare ombyggnader och senare flyttning av stadens administration till ett nytt rådhus, överläts byggnaden till Trondheims folkebibliotek 1933. Den gamla vackra rådhussalen används idag för konserter och även för bröllop. 1988 stod det nya bibliotekshuset färdigt, ett modernt och ändamålsenligt bibliotek med bebyggelsehistoria från medeltiden och framåt inbyggd i lokalerna.

Knut Wik kunde under dagen berätta om två pågående ABM-projekt i regionen, Kultimathule och EuropenaLocal.

Entrén till Trondheims folkebibliotek

Diskussion

Kultimathule

Kultimathule är namnet på det regionala ABM-projektet i Trondheim. Här ingår förutom arkivinstitutionerna och universitetsbiblioteket även MiST (Museene i Sør-Trøndelag), m.fl. Även samtidskonsten är representerad. Kultimathules vision är att etablera ett regionalt utvecklings- och kompetenscentrum som innehåller allt från regionens gemensamma kunskapsbas för kulturarv till ett utvecklingscenter för olika kulturbaserade näringar. Tre huvudarenor skall finnas; kulturarv, samtidskonst och samtidslaboratorium. www.kultimathule.no

EuropeanaLocal

Även Tröndelag är regional part i EuropeanaLocal, precis som Västernorrland. Trönderna har precis klivit på projektet och man har en person anställd för att arbeta med projektet. Till EuropeanaLocal har idag ca 70 000 digitala objekt från olika databaser hittills levererats. Ett digitalt utbildningsverktyg har utarbetats, se www.kildenett.no

Besöket i Tröndelag var på många sätt givande för oss, och vi fick med oss en hel del att tänka på. Möjligheterna till fortsatt samverkan och fortsatt erfarenhetsutbyte är goda och vi ser fram emot att ta emot en delegation från Tröndelag i Västernorrland.Mellan studiebesöken hann vi även med att titta på de nya kvarter som växer fram runt nedre Elvehavn med bl. a Svartlamon samt besök i Nidarosdomen och i Olavshallen.