"MAKT och MINNE
- perspektiv på källor till samisk historia"

Detta tvådagars seminarium sätter fokus på källor till samisk historia. Källorna kan vara både skriftliga dokument i våra arkiv, spår i kulturmiljön, muntliga berättelser, föremål och bilder. Frågorna som föredragshållarna ställer sig är; Hur har dessa kommit till, i vilket syfte, på vilket sätt har de används och tolkats och framförallt -hur tillgängliga är de egentligen?

Lars-Anders Baer, styrelseordförande i Sametinget, öppnade seminariet med att prata om glömskans mekanismer- ett svart hål i svensk samepolitik. Baer menar att i landets postkoloniala arv finns en strukturell/institutionell diskriminering som är inbyggd och som medför en maktordning där samerna av tradition underordnats. Detta har fått konsekvenser för den samepolitik som bedrivs i landet. Han pratar om ett slags "svart hål" där makten har överordnats minnet genom att belysa problematiken kring vårt koloniala arv med utgångspunkt ur de utredningar, rättsliga tvister om vinterbete mm som pågått den senaste tiden.

Där Baer slutar tar historikern Gunlög Fur, Växsjö universitet, vid. Hon frågar sig om samerna tillhör den svenska historieskrivningen, och hon har framförallt undersökt hur man ur en metodisk vinkel bäst kan hitta och arbeta med källor till samiskt liv i det förflutna, när det finns så få källmaterial om samer som skrivits av samer. Utifrån sin forskning visar hon på en hel del konkreta exempel där samiskkultur och liv framträder i det historiska källmaterialet.

Miljöarkeologi är ett bra komplement till andra källmaterial i samisk forskning, menar Kjell-Åke Aronsson som är museichef vid Ájtte- svenskt fjäll- och samemuseum. Han har använt sig av markens arkiv för att kartlägga och datera 1000-åriga samiska lämningar i Jämtland och Härjedalen. Genom att ta borrprover i myrmark som angränsar till kåtaplatser och renvallar kan man datera lämningarna utifrån de växtsamhällen och pollen som borrproverna innehåller.

Aronssons arbete liknar väl det dokumentationsprojekt "Att spåra sin historia" som arkeologen Ewa Ljungdahl, Gaaltjie, leder sedan 2005. Gaaltjie är projektägare och samtliga elva samebyar i Jämtland samt Idre sameby deltar i arbetet, där målsättningen är att hitta pusselbitarna som ska ge en mer heltäckande bild av det sydsamiska kulturlandskapet. Ljungdahl berättar att de inventeringar som gjorts har öppnat dörren till ett landskap som är långt rikare på spår efter samisk verksamhet än man tidigare trott. Hon påpekar att landskapet kan läsas som ett arkiv över det förgångna, något som hon får medhåll av från Ingwar Åhrén, chef för Gaaltjie. Åhrén har bedrivit ett antal inventerings- och dokumentationsprojekt sedan 1999 med syfte att visa att fjällen inte är vildmark utan kulturmark. För att hitta detta markens arkiv, kan skriftliga och muntliga källor leda oss till spåren.

Lars Rumar, fil.lic i historia och sekreterare i ”Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet”, redogör för sitt arbete i kommissionen där han inventerat och sammanställt de skriftliga samiska källorna som stått till buds för utredningen. Han berättar om problematiken att hitta och tolka skriftliga källor, och vilka konsekvenser detta får då man ska avgöra var samer i norra Sverige genom tiderna vistats med sina renar under vinterhalvåret.
Lennart Lundmark, docent i historia, pratar om ”När makten tappade minnet. De dunkla decennierna i början av 1800-talet”. Han pekar på att samerna haft en stark ställning i nationalstaten fram till början av 1800-talet, men att det då händer något i den samepolitik som bedrivs. Myndigheternas inställning till samerna förändras- från att ha varit en grupp att räkna hamnar många samer i ett ekonomiskt och socialt utanförskap. Lundmark berättar att det samiska källmaterialet från den här tiden också är ganska magert, vilket styrker hans tes om att något hänt med samernas position i samhället. Idag har makten glömt bort den tid då samer och svenskar betraktades som jämlikar, vilket får konsekvenser på den samepolitik som bedrivs avslutar Lundmark.

Torsdagens seminerium inleds av Peter Sköld, professor i historia och föreståndare för Vaartoe- Centrum för samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. Han har bland annat tittat på samers demografiska uppgifter från 1600-, 1700- och 1800-talen. Genom att ta hjälp av till exempel Nordlig befolkningsdatabas kan man få information om samers religionshistoria, giftemålsmönster och sjukdomar från den här tiden.
Rättsdatabasen SVEA är ett annat exempel på digitalisering av samiska källor, konstaterar Eivind Torp, FD i socialantropologi och forskningsledare vid Mittuniversitetet. Torp har tittat på samisk kultur och rättsförhållanden bland annat utifrån de domstolsprotokoll som finns registrerade i SVEA. Genom att digitalisera samiska källor, kan man visa på hur samernas historia konstituerats genom historien, anser Torp.

Mikael Svonni, professor i samiska språk vid Umeå universitet, menar att ett inifrån perspektiv- dvs kunskaper i språk, traditioner och kultur, i samisk forskning bidrar till en helt annan förståelse ett annat förhållningssätt till det källmaterial som står till buds. Idag finns det mängder av samiskt källmaterial som är obearbetade för att forskare mm saknar verktyg för att tolka dem.

Intendenterna Cecilia Hammarlund-Larsson och Eva Silvén vid Nordiska museet, berättar om den nya samiska basutställningen som öppnar i november 2007. Den förra byggdes upp under 1940-talet av dåvarande intendenten Ernst Manker som betraktade samisk kultur och liv utifrån sin samtid. Utställningen har länge ansetts föråldrad, och nu tar man nya grepp förklarar Silvén och berättar att man bland annat kopplat en samisk referensgrupp till arbetet med den nya basutställningen för att få möjlighet att se föremål och samlingar med ”nya ögon”.
Catarina Lundström, FD i historia och chef för Föreningsarkivet i Jämtlands län, berättar om sitt forskningsprojekt som fokuserar på den inre missionen i norra Sverige ur ett kombinerat genus- och postkolonialt perspektiv. Missionen bland samerna dessa trakter drevs av bland annat organisationen KMA (Kvinnliga Missions Arbetare), och KMA startade ett samiskt ålderdomshem i Östersund 1908. Det blev centrum för mission och kulturell verksamhet, och upprinnelsen till dagens Gaaltje.

”Fotografiet som källa- Samer i bild och bilder av samer” avslutar seminariedagarna, och presenteras av Johan Jonsson, avdelningschef för avdelningen för vård och samlingar vid Jämtlands läns museum. Han samtalar kring de samiska fotografier som museet har i sina samlingar, och reflekterar över vad en bild i sig berättar och vad en bild i sig berättar.


Lena Burman
ABM Resurs