"Ett Norrland - fem Norrland"

Norrländska regioner under första årtusendet e Kr

Forum Museum den 18 april 2007

Lars-Göran Spång hälsade Per H. Ramqvist välkommen till museet,
och Bengt Wittgren informerade kort om den del av
ABM Resurs – http://abm.murberget.se verksamhet som nu kallas
Forum Museum (tidigare Forum Museologi) - http://abm.murberget.se/museologi.html

Per H. Ramqvist, professor i arkeologi vid Umeå universitet, var inbjuden för att tala om ett Norrland eller fem ”norrländer”. Ramqvist inledde med att kort informera om arkeologin vid Umeå universitet. Han uppmanade alla att läsa arkeologi vid universitetet och menade att de internetbaserade distanskurserna borde passa många då kurserna ges på halvfart; forntid i norr och vikingatid i norr är för tillfället de aktuella kurser som ges.

Norrland är inte en vit fläck på kartan, men fortfarande är mycket oupptäckt! De undersökningar som gjorts är i flera fall för små och detta ger att arkeologisk forskning saknar empiriskt material. Men utifrån känt material har Ramqvist låtit en mosaik av Norrlands tidiga historia växa fram. Från tiden för Kristi födelse och fram, så menar Ramqvist att man kan avgränsa fem eller kanske sex norrländer:

• Norra inlandet, delvis det som kallas Sapmi
• Norra kustlandet – norr om Örnsköldsvik, vilket skulle kunna kallas Kvänland (även om detta påstående ledde till diskussion…)
• Södra inlandet exklusive centrala Jämtland
• Mellannorrländska kusten inklusive centrala Jämtland
• Gästrikland – som dock mer hörde ihop med Mälardalen
• Och kanske kan arkipelagen i Norrland sägas utgöra en sjätte region? Där tomtningar, labyrinter, stenkors, kompasser och gravar förenar?

Den regionala avgränsningen har Ramqvist gjort utifrån:

1. Ekonomiska system; handel etc.
2. Materialanvändning, tekniker
3. Interaktion inom regionen och mellan regioner

Dessa tre faktorer har frambringat viss regional likhet och kanske viss regional identitet. Vad vittnar då om dessa arkeologiska regioner? Jo, föremålsfynd, gravar, boplatser, fångstgropar och ortnamn var några av de kriterier eller faktorer som nämndes. Vad gäller ortnamn så är det s.k. –sta, -vin, -tuna, -säter och –hem namn som studerats.

Per H. Ramqvist har vidare sökt sätta dessa fynd och faktorer i en kontext, allt enligt att den yttre världen spelat stor roll för den regionala. Här nämndes till exempel tidig handel och tillkomsten av de tidiga städerna Ribe, Hedeby, Birka, Novgorod och Kaupnang, och en allt mer stationär jordbruksbefolkning och bebyggelse. Här menade Ramqvist att man kan se samband mellan ökad handel och ett ökat antal fångstgropar och en övergång till tamrendrift, mellan ökat bruk av jord och en ökad efterfrågan på järn. Han menade att den yttre världen inte bara påverkade på regional nivå, utan ända ner på gårdsnivå och därmed individnivå. I senare tid kom påverkansfaktorer; som exempelvis ett ökande statligt skattetryck, vilka även de påverkade regional ekonomi och organisation.

Med sitt resonemang vill Per H. Ramqvist inspirera till ny forskning, nya frågeställningar, allt för att få en skarpare mosaik av Norrlands tidiga historia, än den mer vaga vi kan skönja idag.

På föreläsningen följde en diskussion som inte låter sig återges här; vad är en gräns?, vad säger ortnamnen? hur kan man förhålla sig till andra källor än de spår och lämningar som finns i landskapet (kartor, arkivmaterial, nedteckningar etc.) fäbodsystemens förhistoria osv., osv.

För er som vill veta mer:

• http://www.umu.se/archaeology/personal/per_ramqvist/index.html
• http://abm.murberget.se/access/accessPeterPersson.html

Foto: Peter Persson

Text: Märta Molin