Lever ABM?

Ja, kring den frågan samlades över 100 personer i Eskilstuna den 25-26 februari för föreläsningar och diskussioner.

Måndag den 25 februari

Efter möjligheter att göra studiebesök på Eskilstuna stadsbibliotek och stadsarkiv, samt på Eskilstuna stadsmuseum och/eller Eskilstuna konstmuseum, inleddes konferensen av Kristina Eriksson, ordförande i kommunens kultur- och fritidsnämnd och Harriet Ljungdahl, kulturhuschef i Alingsås, Björn Lindwall, projektledare för ABM Eskilstuna och Eva Königsson, kulturchef i Eskilstuna som alla hälsade oss varmt välkomna till Eskilstuna.

berättade om den abm-samordning som pågår inom regionen och de lärdomar man gjort så här långt. Samverkan mellan och samordning av olika typer av organisationer med olika huvudmän; stiftelser, kommunala verksamheter och landstingsdrivna verksamheter hade inte gått alldeles enkelt och mycket fanns fortfarande att göra. En viktig fokus i Västra Götaland hade dock utkristalliserats och det var samordning kring det så viktiga livslånga lärandet.

Många viljor – få kompromisser
Nästa talare var Tomas Lidman, riksarkivarie, som dels gjorde en nationell tillbakablick på abm-frågan, dels en internationell utblick. Lidman menade inledningsvis att många vill samverka men få vill samordnas. En annan fråga som Lidman återkom till var frågan om olika perspektiv, ska ett underifrånperspektiv forma samverkan eller ska det till nationell samordning. I sammanhangen nämnde han givetvis ABM-centrum - http://abm-centrum.se – (vilket ägs och drivs av Institutionerna är Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet (del av Statens arkiv), Naturhistoriska riksmuseet, Statens ljud- och bildarkiv och Nordiska museet). Lidman tog även upp att abm-frågan på den nationella nivån just nu påverkas av processer eller sammanhang som regionutredningen, kulturutredningen och museikoordinatorns arbete. Samtliga processer pågår under 2008 och i början av 2009 ska abm-sektorn kunna ha en ny karta för sitt fortsatta arbete.

Viktigt är att vi som aktivt samverkar ska kommunicera och för en dialog inom ovan nämnda processer.

ABM i Alingsås – samverkan med små medel
I Alingsås finns bibliotek, museum och konsthall organiserade i en avdelning kallad Kulturhuset sedan några år tillbaka. En samverkanslösning mellan avdelningen Kulturhuset, kommunarkivet och folkrörelsernas arkiv diskuteras också på politikernivå. ABM i Alingsås var väl representerade genom Harriet Ljungdahl, Ewa Andersson, Gösta Sandberg, Eva Karlsson och Jan Andrée. De berättade på ett engagerat sätt hur abm-samverkan kan ta sig uttryck genom en berättelse. I detta fall berättade man en abm-historia om familjen Nykvist. På ett pedagogiskt sätt vävde gruppen ihop en bild av familjen och en bild av Alingsås historia genom att lägga samman information ur olika abm-källor. På detta vis kan brukare eller institutioner teckna en mer heltäckande bild av familjen och historien än om man bara utgått ifrån t ex arkivmaterial.

Från ax till limpa – kring genomförandet av ABM Eskilstuna
I Eskilstuna flyttar arkivet, delar av museerna och biblioteket ihop i en gemensam byggnad, som uppförs i anslutning till biblioteket. Gemensam reception, gemensamma program och utställningar, samarbete kring webben, lokalhistoriska samlingen, forskarplatser, digitalisering och marknadsföring byggs upp – allt för att få kulturarvet mer tillgängligt för invånarna. Om processen att börja samverka, vilken startade i slutet av 1990-talet och nu resulterat i konkreta byggplaner berättade Eva Königsson, Björn Lindwall, Inger Holmberg, Nils Mossberg och Carin Andersson på ett engagerade sätt. Mer om ABM i Eskilstuna finns här: http://eskilstuna.se/default2____24033.aspx

ABM – från trendbegrepp till kultursynergi
Från Jönköping hade stadsarkivarie Åke Carlsson kommit för att dels berätta om kommunal abm-samordning, dels om regional samverkan. På det kommunala planet håller den abm-samverkan som startade i början på 2000-talet på att manifesteras i ett gemensamt kultur- eller ABM-hus. Genom att bygga ett nytt arkivhus skapar man ett kulturcenter på Biblioteksgatan där biblioteket och länsmuseet redan ligger. Innan första spadtaget pågick det arkeologiska utgrävningar på tomten i fyra månader, men nu är man på gång. Åke Carlsson visade såväl bilder som planritningar över den spännande satsningen.

På det regionala planet har man sedan ett par år tillbaka samverkat kring utvecklandet av en ABM-portal med visionen att en portal på Internet ger möjligheter att synliggöra länets rika källor på ett samlat och lättillgängligt sätt för kunskapsinhämtande och befruktande möten. Portalen finns här - http://www.abmportalen.se

Tisdag den 26 februari

Vad gör vi i Västernorrland?
Dagen inleddes med att vi (Christian Bajomi och Märta Molin) berättade om vår abm-samverkan här i Västernorrland – ABM Resurs Västernorrland - http://abm.murberget.se
Vi visade även vår nya portal Kulturarv Västernorrland - http://www.kulturarvvasternorrland.se

De rapporter vi talade om:
ABM Samverkan i Västernorrland (2003)
http://abm.murberget.se/pdf/rapport030801.pdf

Om ABM (2005)
http://abm.murberget.se/pdf/omABM.pdf

Utvärdering av tre år med ABM Resurs 2003 – 2005 (2006)
http://abm.murberget.se/rapporter/utvardering03-05.html

Vad gör man i Östergötland?
Dan Malmsten, abm- samordnare vid Östergötlands länsmuseum, och Hans Nilsson, projektledare, Regionförbundet Östsam(och Linköpings universitet) samt Magnus Lundberg, kulturchef, Ödeshög berättade om det pågående arbetet med att ta fram kulturarvsplaner på såväl regional nivå som kommunal nivå; där Ödeshög fick stå modell. De informerade även om den mångåriga samordning som finns kring portalen Kulturarv Östergötland - http://www.kulturarvostergotland.se

Kulturarv Kalmar län – kulturarv för alla
Christina Nibelius, samordnare vid Kulturarv Kalmar län berättade och delade med sig av erfarenheter kring grundläggande tankegångar bakom Kulturarv Kalmar län, och arbetet med att

ABM-utbildningar i Uppsala
Björn Asker från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet fanns på plats för att informera om verksamheten vid institutionen. Asker gav oss även en orientering om Bolognaprocessen och dess påverkan på utbildningarna. Som enda universitet i landet erbjuder Uppsala universitet alla tre utbildningar inom arkiv, bibliotek och museer. Utbildningarna ger specialistkompetens inom respektive område, men präglas också av samarbete över ämnesgränserna. Asker menade att man kommit en bra bit på väg vad gäller samordning över ämnesgränser, men att mycket kvarstår. Han pekade på såväl hinder som möjligheter för detta.

Att levandegöra lokal historia
Sist ut att tala var skriftställare Anders Johnsson, Stockholm, som på ett energiskt sätt berättade om sin kommande bok Fånga platsen – en guide till Sveriges ekonomiska historia och om de erfarenheter av att tillgängliggörande av kulturarv han gjort under sina många, många hundra mil resor runt om i landet. Boken är tänkt att fungera som en guidebok och texten är disponerad i 25 regioner där vattendragen är utgångspunkt. Våra vattendrag har haft och har en stor betydelse för industrialisering, kommunikationer och andra ekonomiska aktiviteter. Under föredraget uppehöll sig Johnsson särskilt vid Mälardalens och Eskilstunas ekonomiska historia och kring arbetet olika institutioner gör kring att berätta om denna. Johnsson delade under sina 45 minuter ut både ris och ros till olika kulturarvsinstitutioner, och vi fick genom detta en hel del matnyttigt med oss inför vårt fortsatta arbete med att tillgängliggöra vårt gemensamma kulturarv.

Så sammanfattades dagarna av konferensens värdar Eva Königsson, Harriet Ljungdahl och Björn Lindwall. De och alla andra som hållit i arrangemanget tackades med varma applåder och innan vi skiljdes åt lovade man från Skånes arkivförbund att ta stafettpinnen och återkomma med en abm-konferens i höst med tema kring pedagogik och tillgängliggörande.


Härnösand den 27 februari 2008
Christian Bajomi och Märta Molin