 |
|
Den 16 maj samlades medlemmar i nätverket ABM och pedagogik på Landsarkivet Härnösands depå uppe på Kusthöjden i Härnösand. Drygt 15 personer kom till träffen trots att det under morgonen hade snöat i länet (!). Dagen inleddes med fika. Därefter hälsade Astrid Forsberg, Landsarkivet Härnösand oss alla varmt välkomna till depån. Hon berättade kort om den arkivverksamhet som nu utvecklas på området. För närvarande är det Föreningsarkivet Västernorrland, Näringslivsarkiv i Norrland, Härnösands kommunarkiv samt Landsarkivet Härnösand som delar lokaler och driver en forskarsal tillsammans. Astrid informerade även om projektet ABM Resurs och den verksamhet som är på gång. Då nätverket hade utvidgats något, gjordes även en snabb presentationsrunda. Efter detta var det Lisa Engstöms tur att ta över som talare. Lisa Engström är utbildad arkivarie verksam vid Arkiv Gävleborg, vilket kan sägas vara ett förenings- och näringslivsarkiv. Om ni vill läsa mer om Arkiv Gävleborg – så klicka här: http://www.arkivgavleborg.se/
Men Lisa kunde konstatera att mycket av det tidiga arkivpedagogiska arbetet kom att handla om att tala om att arkiven finns, hon menade att det är stor skillnad mellan vad allmänhet och inte minst politiker känner till om museer och arkiv "vi fick bevisa vår existens...". Här betonade dock Lisa att det även finns stora skillnader mellan enskilda arkiv jämfört med stora myndighetsarkiv. I detta att tala om att arkiven finns, menade Lisa att det också fanns ett behov av att tvätta bort stämpeln på arkiv som något dammigt och trist. Sedan ägnade Lisa en stund åt att reflektera över om pedagogik är något som ligger vid sidan om den ordinarie verksamheten eller om den faktiskt genomsyrar arkiv? Lisa uppehöll sig kring denna frågeställning, och sammanfattade detta resonemang med att om man insamlar, ordnar och förtecknar, samt ägnar sig åt forskarservice på ett dokumenterat och strukturerat sätt, så utgör det själva grunden för förmedlingsarbetet. Lisa gick därefter över till att tala om vad man vid Arkiv Gävleborg kunnat utveckla genom olika projekt. Redan 1998 startade man ett projekt med namnet Lär känna Gävleborg. Syftet var främst att öka kunskapen om arkiv. Bland annat utarbetade man en katalog med förslag på tänkbara ämnen för specialarbeten i gymnasiet. Genom detta skapade man mer eller mindre färdiga ingångar till arkiven och man till och med kopierade de dokument man styrde eleverna mot. Lisa berätta att många elever kom till Arkiv Gävleborg (då Folkrörelsernas arkiv), men att det hos personalen växte frågor som "vad lär vi dem egentligen genom dessa tillrättalagda övningar"? Idag kan man dock vid Arkiv Gävleborg konstatera att man genom projektet utvecklat sin samverkan med skolan och att man idag har en jämn ström av elever som kommer till arkiven och forskar "på riktigt". Lisa menade att förutom ett ökat antal besökare så ledde projektet till att flera frågor väcktes. Exempel frågan om vem som kommer till vem? Om man utgår från ett länsperspektiv – hur ska man då bäst utveckla den arkivpedagogiska verksamheten? Och hur kan barn och ungdomar utveckla en mer självständig metodik vad det gäller arkivforskning och källkritik? Sammantaget ledde dessa frågor till att man började skissa på ett nytt projekt. Skulle man göra arkivväskor? Skriva böcker? Skapa dossier? Man bestämde sig för att skapa ett läromedel. 1999 påbörjades så arbetet med att ta fram det som senare kom att bli boken Propaganda. Man ville främst visa exempel på det material som finns i arkiven och till detta koppla ett källkritiskt perspektiv. Men att visa allt var – och är – ju en omöjlighet. Därför valde man att sovra fram några teman. Detta gjordes tillsamman med ett par högstadieklasser. Dessa fick utgöra testpiloter och hjälpa arkivmänniskorna med att hitta rätt nivå. 2001 var så boken Propaganda klar. Man hade under projekttiden valt att söka ytterligare medel för att kunna satsa på en produkt med snygg layout och i flerfärgtryck. Genom detta lyckades med skapa en äkta känsla för arkivhandlingar, och man lyckades i viss utsträckning skapa en kontext för de olika handlingarna. I boken behandlas några olika teman, som rösträtt för kvinnor och Gävleborg och de internationella frågorna. Boken förmedlar en känsla av att även hemorten var en del av den stora historien!
Men man stannade inte vid boken utan fortsatta grubbla på detta med förmedling. Och på hur man kan nå utanför Gävleborg. Detta resulterade i ett nytt projekt tillsammans med Landsarkivet Härnösand. Projektet resulterade i en demonstrationsversion av en webblösning med arkivpedagogiskt material gällande Gävleborg. I denna lösning arbetade man med "löpsedlar" med lokala nyheter. Man har inte valt att ta upp sådant som hör världshistorien till, utan mer arbetat med lokala händelser och skeenden. eXtra - Historiska nyheter från Gävleborg som produkten kallas är inte publik ännu, utan man funderar för närvarande över hur man ska gå vidare med samarbetet mellan Arkiv Gävleborg och Landsarkivet Härnösand. Men detta rundade Lisa Engström av sitt inlägg och nätverksmedlemmarna gavs utrymme att ställa frågor och diskutera. Några ämnen som var upp var detta med hur man kan förbättra arbetet med källkritik tillsammans med skolorna, hur man kan välja att arbeta med arkivmaterial utifrån parametrarna tid – händelse – plats, hur ABM-samverkan kan utveckla det pedagogiska arbetet vid arkiv, bibliotek och museer, om hur digitaliseringen kommer att påverka förmedlingsarbetet och om hur vi i länet kan utveckla våra pedagogiska verksamheter. Lisa avtackades därefter med antologin om ABM. Efter lunch fortsatte de påbörjade diskussionerna. Louise Nyberg från landsarkivet Härnösand visade två produkter som publicerats på webben, två produkter där man verkligen bemödat sig om den pedagogiska utformningen:
Nätverksträffens deltagare gled så över till att koncentrera diskussionen på ”pedagogisk webb”. Man enades efter en stunds diskussion om att tillsammans samla ihop digitaliserat material hos närvarande institutioner och försöka skapa en produkt för webben med tydlig ABM-karaktär. En socken i länet valdes, och syftet är att kartan/geografin ska fungera som gränssnitt mot brukarna. Ytterligare ett syfte är att testa om denna metod är hållbar? Nätverksmedlemmarna tog på sig olika uppdrag till nästa träff – vilken beslutades till den 20 september 2005. Samma dag som nätverket ABM och IT träffas på Länsmuseet Västernorrland, Härnösand. Båda grupperingarna träffas klockan 10.00 och inleder dagen tillsammans. ABM Resurs fick i uppgift att kalla nätverket i månadsskiftet augusti – september. Under dagen hann vi också med att utbyta information. Raimo Lundberg från Föreningen Svartviksdagarna informerade om verksamheten inom projektet Svartviksminnen. Ett projekt som ägs av Sundsvalls kommun och som delvis finansieras med medel från ISKA. Se här: http://www.svartviks-industriminnen.nu/ Inom ramen för projektet har man bland annat etablerat forskarmiljön Kunskapsloftet. Märta Molin berättade kort om vad som är på gång inom ramen för ABM Resurs. Nästa stora arrangemang är seminariet Mellanrum den 31 maj. Mer om ABM Resurs och inbjudan till dagen finns på http://abm.murberget.se Astrid Forsberg informerade kort om det så kallade Bilismen-projektet, vilket precis beviljats fortsatt finansiering med hjälp av så kallade "kampanjmedel".
Text: Märta Molin Foto: Astrid Forsberg |
senast uppdaterad 2005-05-18
Ansvariga: ABM Resurs
Ansvariga: ABM Resurs