en dag om...    ABM och pedagogik

Onsdag den 1 december bjöd ABM Resurs och Sollefteå in till en dag om ABM och pedagogik. Drygt 50 personer hade hörsammat inbjudan. Dagen inleddes med fika och chans att titta på utställningarna på Textilarkivet.

Bengt Wittgren från ABM Resurs hälsade därefter alla varmt välkomna, och han informerade kort om samverkansprojektet ABM Resurs.

Maria Nordlund

Först ut att tala vara Maria Nordlund, pedagog vid Länsmuseet Västernorrland i Härnösand. Maria berättade om projektet Ett kit för skolan. Projektet pågick under 2003 och syftade till att hitta nya former och metoder för hur museets källmaterial ska kunna göras tillgängligt för länets skolor. Projektet genomfördes med bidrag för museipedagogisk utveckling från Kulturrådet. Då museets faktamaterial är mycket omfattande och brett

valde projektet att arbeta med några utvalda delar vilka blev fornlämningsregistret, föremålssamlingen och den digitala fotodatabasen. Under hösten 2003 utökades projektet med en fristående del med inriktning på konstpedagogik. Så här berättar Maria om resultaten från projektet:

Om fornlämningsregistret som resurs i arbetet mot skolorna: Praktiskt taget alla skolor i länet har en eller flera fornlämningar inom gångavstånd men det är inte alla som vet om det. För att sprida denna kunskap arbetade projektet fram speciella kartor med alla kända fornlämningar inprickade. Kartorna gjordes digitalt och kan numera produceras efter varje skolas speciella önskemål, t ex med tema järnålder där dåtidens havsnivå är inlagd etc. Till kartorna medföljer en beskrivning av fornlämningarna samt kopior av arkivmaterial från t ex grävningar där texten bearbetats för att passa eleverna. Maria berättade vidare att under 2005 kommer Länsmuseet med bidrag från Länsstyrelsen genomföra ett fadderprojekt där skolorna kan anmäla sig som fadder för en fornlämning eller miljö.

Om föremålssamlingen som resurs i arbetet mot skolorna: Museet har närmare 30 000 föremål från hela länet i sina samlingar men det är bara en bråkdel som kan visas. Samlingsavdelningen har därför påbörjat ett arbete med att göra magasinen mer visningsbara. Det är dock omöjligt att i dagsläget ta in en hel skolklass i magasinen. Under vårterminen 2005 kommer det därför att iordningställas ett studiemagasin där museet kan ta fram de föremål ur samlingarna som skolan önskar se när de kommer på besök. Museets digitala föremålsdatabas finns idag tillgänglig på hemsidan. Maria menade dock att om den ska kunna bli en bra skolresurs krävs dock att den kompletteras med foton på föremålen samt en mer beskrivande text med information om t ex funktion hos föremålet.

Om digitala fotodatabasen som resurs i arbetet mot skolorna: Maria berättade att museets digitala fotodatabas - http://databas.ylm.se/foto/ - där även fotosamlingar från föreningar i länet ingår, är en fantastisk källa till kunskap om hembygdens historia. Databasen är tillgänglig via museets hemsida och växer för varje vecka med foton från hela länet. För att inspirera skolorna till att använda databasen producerade projektet en elev- och lärarhandledning med tips om hur man kan arbeta vidare med fotografier för att forska om sin närmiljö. Nästa steg är att arbeta fram en kompletterande databas där skoleleverna själva kan lägga in gamla foton som de hittat. På så sätt återförs elevernas arbete till museet och blir en del i kunskapskällan.

Maria avslutade sitt anförande med att betona vikten av att fördjupa och utveckla dialogen med brukarna, i detta fall skolan och dess elever!

Därefter var det dags för Sollefteå ABM-grupp representerade av Rosie Forsell-Braf från Textilarkivet och Carina Alm från kommunarkivet. De berättade kort om varför man i Sollefteå valt att gå ihop i arbetsgruppen Sollefteå ABM-grupp. Samarbetet startade under våren 2003, någon vecka efter att man på länsnivå startat ABM Resurs. Det var när arbetsgruppen ABM Resurs var på besök i Sollefteå som man bestämde sig för att prova på att samverka kring något tema. Detta resulterade i utställningen "För hundra år sedan"
Denna ställdes ut på kommunbiblioteket mellan 03.04.10 -03.12.31. Utställare var förutom biblioteket, även SVAR, Bilddatabasen, Kommunarkivet, Sollefteå museum och Textilarkivet Västernorrland. Syftet med utställningen var då främst att göra ABM-institutionerna synliga tillsammans.

Rosie Forsell-Braf

Carina Alm

Syftet med att bilda Sollefteå ABM-grupp var:

• att visa våra brukare att samtliga ABM-institutioner jobbar med att kommunicera/förmedla kulturarvet.
• att kunna nå längre om alla hjälps åt
• att inspirera varandra
• att lära av varandra och utbyta erfarenheter mellan institutionerna
• att i viss mån kunna stötta varandra

Samtidigt valde ABM-gruppen att samproducera en informationsfolder om institutionerna. De möten som ABM-gruppen hade var dels resultatinriktade arbetsmöten, men de kom även att utvecklas till en lokal plattform för ABM-frågor. Bakom gruppen finns institutioner som har personal anställd året om, som har öppet för besökare året om, och som inte är projekt. Man ville kunna arbeta långsiktigt och på någorlunda likartade villkor i gruppen.

Under våren 2004 bestämde man sig i ABM-gruppen för att arbeta mer aktivt mot skolorna. Men inte genom att ta fram några färdiga ”skolpaket” utan mer ägna sig åt en brukarundersökning; vad vill skolans lärare och elever ha ut av oss? Även här kom en gemensam utställning att inleda denna satsning; "Det var en gång i Ramsele…"
visades på Sollefteå kommunbibliotek den 7/6 – 31/8 2004. Utställningen visade något ur ABM-institutionernas material om Ramsele från förr. Denna utställning flyttades därefter till skolan i Ramsele.

Varför valde man då att genomföra en brukarundersökning? ABM-gruppen ville:

• försöka fånga skolans behov
• locka barn och unga (… ”delvis byta hårfärg på besökarna”… )
• bryta envägskommunikationen

Den 20 oktober var ABM-gruppen på plats i Ramsele skola. Man anordnade då en studiedag för skolans personal och elever, från förskolan/6-års till klass 9. Nära 150 personer tittade under dagen på utställningen, gick en frågeslinga, talade med företrädare för Sollefteås ABM-institutioner och tittade i olika databaser. De fick även lyssna på en saga om en Lars Andersson Kompass. Genom att illustrera berättelsen om denne båtsman med arkivalier, föremål och foton från ABM-institutionerna så växte dels berättelsen om ett människoöde fram, men dels en insikt om vilken information som gömmer sig i kulturarvsinstitutionernas samlingar.

Senare ”bjöd” ABM-gruppen in sig till en personalkonferens vid skolan. Under den lämnades en enkät till skolan ut. En enkät som kommer att sammanställas under hösten. Syftet med enkäten är att fånga de behov som skolan har, och de önskemål och förväntningar man har på institutionerna. Man startade även ”en insamling” av ABM-ombud bland lärarna. Intresset för fortsatt samarbete var enligt Rosie och Carina stort, både hos lärare och hos elever. ABM-gruppen har även medverkat och presenterat sitt arbete vid en konferens för kommunens alla rektorer. Även denna presentation mottogs positivt. Många är nog förvånade över dessa institutioners ”uppsökande verksamhet”!

Åhörarna hade fler frågor till Rosie och Carina. Bland annat undrade man om varför det verkade gå så bra att samverka? Rosie och Carina menade då att de samverkande institutionerna är relativt sett unga/nybildade, de flesta är små enheter - tyngda av arbete. Men eftersom man redan snabbt kände att det berikade att samverka, och att man kan nå längre eller högre genom samarbete så ger det positiv input till ABM-gruppen. Dessutom menade man att Sollefteå är en liten kommun där alla känner alla, vilket i detta här fallet varit positivt och stimulerande. Den ”kris” som kommunen befunnit sig i dels efter nedläggningarna av stadens regementen, men även på grund av en krympande offentlig budget, har också gjort institutionerna medvetna om vikten av att samverka.

En annan förklaring menade Rosie och Carina var respektive chefers positiva inställning till ABM-samverkan.

Någon frågade vilka vinsterna med samverkan hade varit så här långt? På det svarade Rosie och Carina att man lärt känna varandra så pass bra som man faktiskt gjort, att man känner att man hör ihop och att man nu vet att det går att åstadkomma mycket om alla bidrar med lite. Dessutom har ABM-gruppen utvecklats till ett bra forum att diskutera likartade problem i.

Efter lunch var det dags för nästa talare - Britt-Marie Borgstöm från Jamtli, Jämtlands läns museum i Östersund. Britt-Marie är förskollärare och arbetar med Öppna förskolan på Jamtli. Verksamheten vid öppna förskolan sker i samarbete mellan Östersunds kommun och Jamtli. Verksamheten har alltså två huvudmän och bedrivs genom samverkan tvärs organisationsgränser. ”Fruktsam korsbefruktning”, som Britt-Marie uttryckte det. Läs mer på http://www.jamtli.com/barnungdom/oppnaforskola.htm

Målgruppen för den pedagogiska verksamheten vid Jamtli är barn och barnfamiljer och man försöker ”fånga” dessa grupper genom tre perspektiv, genom förskoleverksamhet, genom verksamhet riktad mot skolor och genom fritidsverksamhet.

Öppna förskolan vid Jamtli ligger i Hackåsgården, en av byggnaderna på museet. Öppna förskolan är öppen tre dagar i veckan, verksamheten är gratis och man är välkommen att besöka aktiviteterna utan föranmälan. Verksamheten har alltid ett kulturhistoriskt tema.

Britt-Marie Borgström

En vecka per månad flyttar öppna förskolan in till museet, där man mer direkt kan nyttja samlingarna och utställningarna på ett pedagogiskt sätt.

Vad har man då vunnit med denna samverkan? Enligt Britt-Marie har man ökat tillgängligheten till museet, man har nått helt nya publikgrupper, man har hittat former att arbeta tvärs generationsgränser. Dessutom menade Britt-Marie att museet vinner då folk vill dela med sig av minnen och berättelser. Just nu är det bra fart på dokumentationen om 1970-talet. Många har engagerat sig och vill vara med och bidra.

Fördelningen mellan män och kvinnor som kommer med sina barn är god. Öppna förskolan vid Jamtli verkar inte i en mer traditionell (och kvinnlig?) förskolemiljö, utan miljön innehåller något för alla, män, kvinnor, unga, gamla. Tendensen idag är att allt fler mor- och farföräldrar följer sina barnbarn till öppna förskolan.

Var kommer då ABM-tanken in? Kommer den in? Ja, menade Britt-Marie; samlingarna vid ”Minnesbanken” på museet har bidragit med mycket. Arkivhandlingar och foton utgör grund för flera av de aktiviteter man genomfört vid förskolan. Och kommunens bibliotek har kommit att bli en viktig samverkanspart. Temaboklådor och gemensamma satsningar på ”barnbokens dag” var några exempel på samverkan. ”Vi har upptäckt varandra..”, sa Britt-Marie.

Britt-Marie gick så över till att tala om en metod att arbeta med kulturarvet och barn samt ungdomar; tidsresor. Inget unikt för Jamtli kanske, men man har under tiden man haft ett så kallat Nationellt uppdrag givits möjligheter att utveckla metodiken. I korthet innebär tidsresor att man fördas i tid och genom delaktighet och i viss mån rollspel levandegör historien. Man reser i tid tematiskt och genom inlevelse, fantasi, lek och genom att prova på blir det förgångna mer levande.
Följande står att läsa på http://www.jamtli.com/nu/ om det nationella uppdraget:

Under det nationella uppdragets första år har man på Jamtli i första hand koncentrerat sig på att försöka hitta nya förmedlingsformer med utgångspunkt i dramatisering av historien. Sommarverksamheten vid Jamtli Historieland har stått i fokus. Under 2004 har man flyttat fokus till friluftsmuseernas möjligheter rörande verksamhet för barn och ungdomar. Det tredje och sista året, 2005, kommer hantverk och jordbruk att stå i centrum.

Vilket är syftet med tidsresorna?

• Att skapa bättre förutsättningar för informellt lärande
• Att skapa bättre förutsättningar för kontextuellt lärande
• Att utveckla en inkännande förmåga

Verksamheten följer årstiderna och man har olika ”resor” för olika målgrupper. Nytt för hösten är ett riktat arbete mot SFI-grupper (SFI=svenska för invandrare).

Mot målgruppen tonåringar har man utvecklat ett tema som heter ”På flykt”. Genom teater, diskussioner och rollspel skildrar man detta med att befinna sig på flykt, idag och igår. Genom detta tema hoppas man kunna utveckla arbetet med mångfaldsfrågor.

Ett annat tema som nyligen avslutats är projektet ”Lustfyllt lärande”. Då Jämtland är ett så till ytan stort län innebär det att vissa skolor i kommunen har mer än 30 mil till museet! Med detta som utgångspunkt har man från museets sida vänt på det hela. Genom att låta hembygdsgårdarna bli noder ute i länet och genom att utbilda lärare i tidsresemetoden och närmiljömetoden, så har man kunnat utveckla en typ av närmiljöpedagogik. Man har inte ”förlorat kunder” genom detta, utan istället har projektet stärkt museets ställning och ökat intresset för den pedagogiska verksamheten vid Jamtli.

Mer om tidsresorna finns att läsa i boken: Tidsresan. Lek och fantasi som pedagogisk metod. Den är skriven av Britt-Marie och finns att beställa från butiken på Jamtli. (ISBN 91 7108 489 4)

Så var det då dags för dagens näst sista talare: Karin Sjöberg från Skånes arkivförbund där hon är anställd som arkivpedagog. Karin inledde med att - efter att hört dagens talare - säga ”vad gör jag här”? Karin var inbjuden för att tala om projektet Vägar till lokal historia. Ett projekt som hon genomfört tillsammans med Pia Sander från Skånes hembygdsförbund, inom ramen för kursen Levande Läromedel – kulturarvspedagogik, vid lärarutbildningen vid Malmö högskola. Projektet är ett försök till lokal ABM-samverkan i Hässleholms kommun. Syftet med ABM-projektet var att pröva och utveckla lokal ABM-samverkan, synliggöra ABM-institutionerna som en resurs för skolorna, att utforma ett studiematerial och att utvärdera projektet. Målsättningen var att projektet skulle kunna fungera vägledande för liknande ABM-satsningar.

Karin berättade att både Skånes arkivförbund och Skånes hembygdsförbund har regionala uppdrag, i en region med bland annat 33 kommuner och 106 hembygdsföreningar! Det kändes därför naturligt att driva det tänkta projektet på lokal nivå. Av olika anledningar föll valet på Hässleholm. Medverkande aktörer i projektet kom att bli kommunarkivet, folkrörelsearkivet, stadsbiblioteket, fornminnes- eller hembygdsföreningarna i Bjärnum, Hästveda, Nävlinge, Sösdala, Västra Göinge och Väster Torup.

Karin berättade att den nationella nivåns ABM inte var helt enkel att identifiera sig med. ”- Det handlade mycket om digitalisering och vi kände inte riktigt igen oss”, sa Karin.

ABM-gruppen bildades vintern 2002. Ett 20-tal intresserade hade hörsammat inbjudan och kommit till en s.k. upptaktsträff. Dessa kom att bilda en arbetsgrupp för ABM Hässleholm. Det fanns då en hel del pågående arbete riktat mot skolorna, men nu ville man alltså erbjuda något tillsammans. Tanken på så kallade temaväskor väcktes tidigt. Väskan skulle bli ett sätt att nå ut i skolorna. Man ville dessutom samla information om ABM-institutionerna i en ”resurskatalog”. Men vad skulle väskorna innehålla? Karin berättade att man kom att enas om följande teman: skolan förr, vardagsliv i Hässleholm under andra världskriget och om död och begravningsseder.

Arbetsgruppen – såväl anställda på institutioner som ideella aktörer – beslutade att genomföra arbetsmöten som kombinerade studiebesök hos varandra. Gruppen kom att träffas 11 gånger och man hann under denna tid lära känna varandra rätt så väl. Några av mötena kom att utvecklas till ”minnesverkstäder”. Detta resulterade i ett tiotal berättelser som finns bifogade i ABM-väskorna.

Karin och Pia, vilka ledde projektet, hade även kontakter med skolorna i Hässleholm. 5 klasser kom att bli testklasser och arbetade med väskorna. Karin nämnde i sammanhanget att kulturnämnd och förvaltning i Hässleholm stöttat projektet, medan intresset från utbildningsförvaltningen varit betydligt svalare.

Men väskorna då? Karin visade oss delar av innehållet; skolväskorna innehåller t ex. föremål som repliker av tidstypiska kläder, kulramar, bläckpennor, griffeltavlor mm., arkivhandlingar som kopior på betyg, ordningsregler, scheman, skolfoton mm., och media som skolböcker, skolberättelser, CD med berättelser, musik och annat från 1930-talet. Väskan om Hässleholm under andra världskriget innehåller olika arkivhandlingar, minnesberättelser, tidningsartiklar och foton. Här kan man lära om flyktingar, ransonering, "Finlands sak är vår" mm. Till väskorna har man utarbetat en lärarhandledning samt en uppsättning frågor.

Karin Sjöberg

Karin menade att dessa frågor kan fungera som stöd för lärare, men att man likaväl kan arbeta med materialet på egen hand. ”Man kan alltid välja...” Karin poängterade att man som producent av en väska fungerar som en gatekeeper till kulturarvet. Man har i den rollen ett stort ansvar, när man bara serverar glimtar ur samlingarna, ur historien.

Vilket resultat uppnådde man då med detta lokala ABM-projekt? Satsningen följdes upp med enkäter till dels arbetsgruppen, dels till elever/lärare. Så här presenterade Karin resultaten:

Ur arbetsgruppens perspektiv:

• Ökad samverkan.
• Viss fortbildning.
• Att man lärt känna varandra mellan ABM-institutionerna och mellan ABM och skolan.
• Att projektet stärkt den lokala ABM-gruppen och väckt ett intresse för samverkan.

Ur skolans; elevers och lärares perspektiv:

• Ökad konkretisering av den lokala historien.
• Mer utrymme för känslor, reflektion, igenkännande jämfört med mer traditionell undervisning.
• Man har kommit närmare den lokala historien.
• Materialet har bidragit till bra diskussioner och funderingar över livet då och nu.
• Väskorna har bidragit till ny kunskap ute på skolorna.

Karin avrundade med att dela med sig av följande erfarenheter av lokal ABM-samverkan:

• Samordning tar tid! På lokal nivå var samordningen mellan och inom förvaltningar, föreningar och institutioner vid tiden för projektstarten relativt dålig.
• När ideella och professionella samverkar finns risk för att ”man går i otakt” beroende på vilken tid man har att förfoga över för samverkan.
• Viktigt om arbetsledning etc. uttrycker att ABM-samverkan är viktigt, att ledningen legitimerar detta. Annars blir det svårt i längden.
• Att samverkan födde ett mycket stort lokalt engagemang.
• Att det är viktigt att i arbete riktat mot skolorna försöka fånga de intentioner som finns i läro- och kursplaner.
• Att förmedlarna har en oerhört stor makt över vad som visas, berättas, förmedlas.

De mer långsiktiga vinsterna för ABM i Hässleholm önskar man kunna fånga med en undersökning eller utvärdering längre fram.

Karin avslutade med att sätta fokus på några viktiga frågor – som bör besvaras innan man startar samverkansprojekt:

• Vem ansvarar för resultatet efter projekttid?
• Vem är mest lämplig att driva samordningsfrågor tvärs institutions- och organisationsgränser+ Vem har legitimitet ”överallt”?

Avslutningsvis sa Karin att hon tror att den västernorrländska modellen med en regional samordnare är en bra modell som skapar bra förutsättningar för långsiktig ABM-samverkan. Karin menade även att det vore bra med samordnare på lokal nivå, beroende på regionens storlek.

Inledningsvis berättade Karin att Roger Johansson, vilken är aktuell här i länet efter att ha skrivit en avhandling i historia om skotten i Ådalen 1931, var involverad i kursen Levande Läromedel – kulturarvspedagogik. Dagens besök med en resa genom ett snöigt Ådalen fick henne att tänka på en visa som en lärare lärde sina elever, däribland Karin, under 1970-talet i Uppsala. Denna kampvisa avrundade Karin sitt entusiastiska anförande med.

Sista ut var Barbro Sjödahl från Sollefteå museum och Sollefteå ABM-grupp. Barbro var förhindrad att medverka under förmiddagen men som avrundning av dagen anknöt hon till det som Rosie och Carina talat om under förmiddagen. Barbro var under ABM-dagen i Ramsele "ansvarig" för den saga som berättades.

Barbro Sjödahl

Via SVAR hade man plockat fram information om ovan nämnde Lars Andersson Compass; som var född 1783 i Åsele, och död i Junsele 1863. Han antogs till ordinarie båtsman runt 1799. Andersson gifte sig 1811 med änkan Christina Israelsdotter. Enligt rullan rymde han från sin tjänst 1822. Andersson dömdes 1830 för medhjälp till mordförsök på bonden, födorådstagaren Erik Ersson i Krånge, Junsele år 1829. Lars var medhjälpare åt en Erik Eliasson, vilken tidigare köpt hemmanet av Ersson. De sköt Erik Ersson men denne överlevde. Gärningsmännen blev straffade med fästning och spö.

Berättelsen om båtsman Compass illustrerade Barbro med olika föremål;

• Kopior av arkivhandlingar innehållande uppgifter om Compass; båtsmanskontrakt, militära rullor
• En rya – då ryan var en av de persedlar som båtsmannen fick när han skulle ut och resa. Den s.k. beklädnadshjälpen bestod av en rock, en hängmatta, e kappsäck och så ryan som fungerade som täcke. Ryan man hade med hade lånats ut av en hembygdsförening.
• Exempel på uniformspersedlar (kopior).
• Foton från Sollefteå bilddatabas föreställande Compass hemtrakter.
• En bild på en dörrhasp, tillverkad av bössan som Compass hade när han sköt mot Ersson
• Mm.

Genom att berätta om detta dramatiska levnadsöde kunde ABM-gruppen på ett både naturligt och pedagogisk vis illustrera vad man kan hitta hos ABM-institutionerna. Barbro tyckte att metoden hade fungerat mycket bra upp till klass 6, berättelsen engagerade och väckte stor nyfikenhet.

Märta Molin avrundade dagen med att tacka alla för att de kommit till Sollefteå och bidragit till den ABM-pedagogiska diskussionen; såväl talare som åhörare. Märta rekommenderade alla med intresse för ABM-samverkan att anmäla sig till den e-postlista som finns på http://abm.murberget.se/

Under dagen hade även de nyanställda pedagogerna vid ABM Kunskapsrummet i Kulturmagasinet i Sundsvall presenterats; Anna Stoorhöök och Mats Johansson. Kunskapsrummet är ytterligare en yttring av den lokala ABM-samverkan som växer fram runt om i ABM-länet Västernorrland.

Dagen avslutades med kaffe, saffransbröd och pepparkakor + massor av diskussioner runt caféborden! Vi som arrangerade dagen - Sollefteå ABM-grupp och ABM Resurs - hoppas att alla fick med sig en eller flera idéer till den egna verksamheten.

Text: Märta Molin
Foto: Per-Erik Wik