Accessdag på Landsarkivet Härnösand – HLA - den 8 februari 2007

Den 8 februari ganska precis 10 månader sedan den första accessträffen i länet, samlades vi, cirka 30 personer (för sjätte gången!) för att rapportera från de olika accessprojekt som är igång runt om i Västernorrland.

(HLA:s ansvarsområde), och i det ska alla bouppteckningar från sent 1600-tal fram till 1910 finnas registrerade. Lina visade oss registret och berättade att man leker med tanken att också kunna skanna handlingarna.

Vidare håller man på att skanna och bygga upp ett handelsregister, och under access håller man på att utveckla en prototyp för Västernorrland. Även denna förevisades.

Ytterligare ett pågående accessprojekt vid HLA, är den pågående skanningen av olika arkiv med ”samiskt innehåll”, t ex. domböcker.

Och i samverkan med SVAR, Svensk arkivinformation i Ramsele, håller man på med ”scanning on demand”, det så kallade DAF-projektet. Via den digitala forskarsal som finns tillgänglig via http://www.svar.ra.se/ kan besökare önska skanning av utryckta volymer, alltså inte hela arkiv, och när en volym efterfrågas av många skannas den och görs tillgänglig via digitala forskarsalen.

Utgångspunkten för samtliga accessprojekt vid HLA; vilka sysselsätter sju personer, är tillgängliggörande av efterfrågade arkiv.

Därefter var det Thomas Hermelin, Media Konverteringscentrum i Fränsta, MKC, som tog till orda. Han är accessamordnare sedan årsskiftet, och han berättade att man med hjälp av accessmedel sysselsätter tio personer, och att de sysslar med lite olika arbetsuppgifter. Huvudspår för verksamheten är:

• Förberedelse av material för fortsatt bearbetning/behandling i den digitala kedjan.
• Utbildningsinsatser, vilka har olika karaktär beroende på det digitaliserade materialets slutstation.
• Migrering av material till nya medier, vilket även syftar till att säkerställa processer och utveckla teknik.
• Skanning av foton och glasplåtar, ett arbete som också kräver såväl metod- som teknikutveckling. Befintlig teknik lämpar sig inte för stora volymer och linjeproduktion.

På detta visade Thomas en kort film från MKC, en rundvandring i lokaler och verksamheter. MKC är en unik anläggning, inte bara ur ett nationellt perspektiv, och idag arbetar cirka 100 personer vid enheten. Thomas menade att man ser ljust på framtiden och att arbetsuppgifterna är till synes oändliga.

Luleå universitet för att skapa morgondagens museala nättjänster. Samarbetet och den metodutveckling som detta medför gör att arbetsprocessen förändras – Knowledge Management in museums – KMM. Accessmedarbetarna är därför tillsammans med museets arbetsgrupp "Kulturarvs IT" med om att skapa en ny syn på källorna i digital miljö.

Sedan en tid tillbaka experimenterar länsmuseets fotograf Samir Husein med ett helt nytt sätt att visa upp museets föremål. Med hjälp av ett dataprogram omvandlar han vanliga fotografier till tredimensionella bilder som betraktaren själv kan vrida på för att se hur föremålen ser ut i olika vinklar. Det var när Samir fick i uppdrag att fotografera föremålen i länsmuseets arkeologiska samlingar märkte han snart hur svårt det var att välja vinkel. Sen hittade vi ett dataprogram som kunde visa tredimensionella bilder, berättade Samir. Resultatet blir en bild som den som sitter framför datorn själv kan göra större eller mindre, vända och vrida på. Om man vill titta på bilderna så finns den här: http://www.ylm.se/default.asp?s=3d/

Även Karin Helsing från länsmuseet fanns på plats och hon berättade om det arbete hon bedriver i museets arkiv. Idag är inte arkivet sökbart via www, men ambitionen är att det så ska bli under året. Detta gäller såväl musikarkivet som dokumentarkivet. I första hand vill man kunna publicera register på Internet. Under arbetets gång har man vid museet upptäckt vilket bitvis unikt material man har. Karin berättade om de fantastiska handskrivna noterna från 1700-talet, vilka finns i den så kallade Läroverkssamlingen.

Man har även funnit spännande ljudupptagningar, och visst medialt uppseende väckte fyndet av Jöns Horneus utkast till sin avhandling ”En sannfärdigberättelse om trolldomsväsendet”.1600-talets häxprocesser drabbade Ångermanland hårt. Totalt avrättades runt 300 människor för trolldom i Sverige, av dem tror man att 71 halshöggs och brändes på Häxberget, nära Bollstabruk i Kramfors kommun. Informationen om vad som egentligen hände där i juni 1675 är till stor del hämtad från den redogörelse som prästen Jöns Hornaeus skrev på 1700-talet. I arkivet hittades en mapp med titeln ”Trolldom och skrock, häxor, blåkullefärder och recept”. I den låg Hornaeus manuskript till avhandlingen, vilken innehåller rättegångsavskrifter och intervjuer med bybor. I nuläget är materialet obearbetat, men alldeles säkert innehåller det uppgifter som inte finns med i den slutliga avhandlingen.

Innan lunch berättade Per-Erik Wik, Länsbiblioteket Västernorrland, om det accessprojekt man driver där. Länsbiblioteket har sedan många år tillbaka samverkat med länsbiblioteken i Gävleborg, Norr- och Västerbotten kring ett referensregister avseende litteratur, årsböcker, uppsatser, artiklar och annat med anknytning till regionen. Databaser skapade för cirka 20 år sedan. Men med Internet kom krav på nya läsningar, och man etablerade en gemensam bas. Under åren har man arbetat lite olika med att hålla registren levande och genom access såg man i Västernorrland en möjlighet att modernisera registren.

Registrering sker av titlar som hittills endast funnits i tryckta bibliografier, konvertering från andra baser samt nyregistrering. Både böcker och artiklar ur tidskrifter och årsböcker noteras. Målet är att göra den lokala litteraturen mera tillgänglig för allmänhet och forskare. Bothnica är en deldatabas i den nationella biblioteksdatabasen Libris (http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=both)

Efter lunchen var det dags för en presentation av accessprojektet vid Folke Bernadotteakademien, FBA. Anneli Westerlund berättade att myndigheten FBA funnits sedan 2002, och att den är lokaliserad till Sandö i Kramfors kommun. Syftet med FBA är att stärka och utveckla svensk och internationell förmåga inom kris- och konflikthantering, detta genom forskning, utbildning och samverkan. För några år sedan väcktes idén om att tillgängliggöra material från tidigare fredsbevarande insatser där Sverige deltagit, för att underlätta för forskning. Man konstaterade att materialet var omfattande, men forskningen ytterst liten. Man inventerade och fann att relevant material fanns hos Krigsarkivet, Riksarkivet, Utrikesdepartementet, Statens Räddningsverk, SWEDINT och Rikspolisstyrelsen.

tillgängliggöra material från tiden för andra världskriget och framåt.

Under 2005 formerades projektet Folke Bernadotteakademins arkivprojekt (ev. namnbyte diskuteras) och genom access och medel från Länsstyrelsen Västernorrland kunde man under första delen av 2006 anställa fem personer för arbetet med att tillgängliggöra. Uppskattningsvis kommer cirka 1 500 000 dokument och foton att digitaliseras. Projektet förväntas pågå under tre år Via ett företag håller man i nuläget på att utveckla en databas och Anneli gav smakprov på hur den kan komma att se ut, genom att visa den prototyp man tagit fram så här långt.

Efter detta tog Film i Västernorrland vid, genom Carina Möllerberg och Anders Justin. De beskrev inledningsvis bakgrunden till projektet, och många kände säkert igen sig. Man sökte accessmedel utifrån en idé och inte utifrån ett tydligt utarbetat projekt. Detta menade Anders och Carina, har påverkat arbetet både positivt och negativt. Positivt har varit det lärande som arbetet givit upphov till, och den metodutveckling som skett. Negativt är att det påverkat tempot och därmed det kvantitativa resultatet.

Hur som helst, när man kom igång med det mer operativa arbetet enades man om att göra en mycket bred sökning i länet efter film. Via kontakter med hembygdsföreningar, privatpersoner, projekt och institutioner, genom flygblad, annonser och att ”stå på torget” har man fått människor och verksamheter att lämna in filmer i stor omfattning. I nuläget har man samlat in cirka 3 600 filmer. Inom ramen för den ekonomi man initialt hade fanns inte utrymme för att investera i utrustning för skanning. Men genom en bra dialog med Svenska Filminstitutets enhet i Grängesberg - Filmarkivet Grängesberg (http://www.sfi.se/sfi/smpage.fwx?page=11964), har man kommit fram till ett bra samarbetsavtal.

De filmer som man samlat in kommer att digitaliseras i Grängesberg, och därefter lagras (deposition eller donation; olika avtal upprättas med respektive ägare till filmen) där. De som lämnat in film får en kopia i utbyte.

Då standardisering vad gäller registrering av film saknas, hade man i projektet kommit fram till att använda ”FILUR”, som är en vidareutveckling av SOFI.

Carina och Anders berättade också att de försökt ha olika perspektiv på insamlandet; geografisk balans, det vill säga filmer från hela länet, och variationer i tema.

Just nu grunnar man över hur Film i Västernorrland eller annan aktör ska kunna tillgänglighålla film via Internet. Man sneglar bland annat på Kulturarv Östergötlands satsning ”Östgötafilm” - http://www.kulturarvostergotland.se/ostgotafilm/?CategoryID=4487 Här kom de in på problematiken med att göra urval ur ett digert material.

Utanför började skymningen falla, och snöfallet var minst sagt ymnigt! Men innan dagen avrundades med eftermiddagskaffe hann vi från ABM Resurs kort presentera våra webbplatser http://abm.murberget.se och http://abm.murberget.se/access/accessregionalt.html

Därefter berättade Christian Bajomi, Per-Erik Wik och undertecknad om planerna på att utveckla portalen i samverkan med KMM-projektet (vilket omnämndes under förmiddagen).
Om allt går i lås kommer portalen att bli sökbar genom åtminstone tre ingångar: fritextsökning, ämnesord och via kartan - http://www.ylm.se/kartsok

Innan vi rundade av diskuterade vi fortsatt samverkan accessprojekt emellan. Många uttryckte önskemål om studiebesök och MKC var ett ställe som föreslogs. Andra idéer var temadag kring digitalisering och tillgängliggörande av film, samt att vi tillsammans, förslagsvis under hösten, anordnar en dag för att visa upp våra material för olika forskarkategorier; allt från grundskoleelever till pensionärsuniversitet. Entydigt var synen på samverkan projekt emellan mycket positiv - som en deltagare uttryckte det:
”Man blir lätt insnöad på sitt eget och det är viktigt att höra om vad andra gör och låta sig inspireras. Vilken bredd!”


Text: Märta Molin
Foto: Björn Grankvist