ABM – källor till berättande!

Den 14 september samlades över 180 personer på Länsmuseet Västernorrland för en dag i berättandets tecken. I publiken fanns anställda vid arkiv, bibliotek och museer, där fanns kulturbyråkrater och aktiva i hembygdsföreningar, liksom medlemmar i litterära sällskap och människor från skolans värld; allt från förskolan till pensionärsuniversitetet! Plus många fler.

Dagen inleddes med förmiddagsfika, därpå följde en kort presentation av ABM Resurs Västernorrland.

Hervor Sjödin

Först ut att berätta var Hervor Sjödin från Sollefteå. Hervor har ägnat mycket av sin tid till att forska kring författarinnan Laura Fitinghoffs liv och författarskap. Laura Mathilda Bernhardina föddes Runsten, i Sollefteå 1848. Laura är kanske mest känd som författarinna till Barnen från Frostmofjället, vars förstaupplaga kom 1907. Laura var en av fem döttrar till den vittberyktade prosten Runsten i Sollefteå. Han var lärd, teologie doktor och docent, riksdagsman i prästståndet och mycket konservativ. I prästgården talades franska, och flickorna fick även en mycket grundlig skolning i musik.

När prosten Runsten skulle ner till riksdagen tog han med sig hela sin familj till Stockholm. Och där fick Conrad Fitinghoff en dag en skymt av Laura. Han blev svårt förälskad och bestämde sig omedelbart, att henne skulle han ha. En annan än Conrad skulle kanske ha varit tveksam med hänsyn till åldersskillnaden, men inte han. Hon var 21, han 65, en skillnad på 44 år! Sju gånger friade han, innan hon sade ja.

Om detta och mycket annat berättade Hervor. På ett alldeles förtjusande sätt gav hon oss glimtar ur Lauras liv, återskapat genom gamla fotografier, brev, dokument och inte minst genom hennes egna böcker. Det var ett märkligt människoöde som presenterades för oss. Hervor betonade gång på gång abm-sektorns roll för hennes forskning. Det bästa Hervor vet när hon är i Stockholm, är inte att besöka musikaler och annat, utan att tyst sitta på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning, för att leta fler pusselbitar kring Laura Fitinghoff!

Under hösten kommer Hervors bok om Laura ut, och intresset hos åhörarna att läsa mer väcktes definitivt av Hervors entusiasm och kunnighet.
Mer om Laura Fitinghoff finner ni här:
http://www.ylb.se/authors/fitinghoff.html

Bo R. Holmberg

Därefter var det författaren Bo R. Holmbergs tur att berätta om sitt författarskap och sin relation till de källor som abm-institutionerna utgör. Bo R Holmberg föddes och växte upp på Loön vid Ångermanälven. Sedan flera år tillbaka är han en produktiv författare vilken har skrivit ett drygt trettiotal böcker, såväl barn- och ungdomsböcker, som vuxenlitteratur. Ångermanland är Holmbergs litterära landskap och i sin litteratur lyfter han en rad typiska kännetecken för landskapet som skuleskogens rövare och häxprocesserna.

Men han har även återskapat Örnsköldsvik som det kunde ha sett ut vid köpingens grundande. Trots att det då bodde drygt 100 personer i Örnsköldsvik låter Bo R. Holmberg detta utgöra brottsplats för en rad mord, vilka har skapat Harald Morell att lösa! Många detaljer som givit Bo inspiration har han studerat på Örnsköldsviks museum, på centralarkivet har han funnit dokument som beskriver hur brandvakt och annat var organiserat i den lilla köpingen. Och i länsmuseets databas med uppteckningar av Levi Johansson har Holmberg funnit inspiration och berättelser. I sitt författarskap har Bo R. Holmberg lyft svåra frågor ur historien, som brott och straff, samt hur man sett på oäkta barn

Bo R passade också på att dra några – alldeles sanna – berättelser om vittra. Samt en alldeles sann historia om hur han själv tagits för en känd man i Frankfurt….Mer om detta berättar vi inte här…

Mer om Bo R. Holmberg finner du här:
http://www.borholmberg.com/

Levi Johanssons uppteckningar finner du här:
http://www.ylm.se/ Gå in under ”Kunskapsbanken” så finner du de etnologiska nedteckningarna.

Ulrika Bodén och Anders Norudde

Efter en lunchpaus fick vi alla luta oss tillbaka och njuta av Ulrika Bodén och Anders Norudde, som på ett alldeles fantastisk sätt tog oss med på en resa in i den ångermanländska visskatten.

2001 kom Ulrikas första soloskiva, "Vålje å vrake". Där presenterar hon en okänd repertoar av gamla visor från Ångermanland, visor vilka hon själv letat fram i arkiv, genom gamla upptagningar i Sveriges radios arkiv och genom besök hos gamla traditionsbärare. Gensvaret på skivan blev mycket positivt, folk hörde av sig med tips om var i stugorna hon kunde hitta mer material och idén till en uppföljare föddes. "Rätt nu är det på tiden" blev klar i april 2004. Ulrika passade på att mellan visorna berätta om de eftersökningar hon gjort och hon betonad flera gånger abm-institutionernas betydelse för hennes musik.

De ångermanländska visor som så respektfullt och värdigt lyft av Ulrika fick en ytterligare dimension genom medverkan av musikern Anders Norudde. Anders spelade på ett alldeles fantastiskt sätt säckpipa – som nog inte alla visst är en svensk tradition, och inte bara en skotsk! -fiol, moraharpa och säljflöjt.

Ett extra nummer hann det bli innan Anders och Ulrika lämnade scenen.

Vill ni läsa mer om Anders och Ulrika så kan ni leta upp dem under rubriken ”Artister”:
http://www.drone.se/artistmenue.php

Berättarnät Mitt

På detta följde en kort presentation av Berättarnät Mitt, som företräddes av Eva Granath Wigardt, Karin Westerlund och Isabella Josefsson. Alla tre delade entusiastisk av sig av sin lust till berättande och information om det relativt nystartade nätverket. Berättarnät Mitt är en förening inom den växande berättarrörelsen i Sverige. Föreningen bildades 2005. Ett av föreningens mål är att skapa praktiska förutsättningar för muntligt berättande; med andra ord att försöka ordna berättarcaféer runt om i vårt område. Vill ni veta mer går det bra att kontakta föreningens ordförande Eva Granath-Wigardt på 0611-865 57.

Men inte nog med det! Efter denna presentation var det dags för eftermiddagskaffe, och då drog Eva Granath Wigardt fram sitt dragspel och förgyllde pausen, samtidigt som berättarnätverkets medlemmar delade ut informationsmaterial. Ett mycket uppskattat inslag!

Lars-Erik Edlund

Så var det dags för dagens sista berättare. Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk sedan 1995, var inbjuden för att berätta om det kulturarv som bärs av dialekter och ortnamn. Edlunds huvudsakliga forskningsområden är namnforskning, dialektologi och språkhistoria. Denna språkvetenskapliga forskning bedrivs i nära samverkan med historievetenskaperna.

På ett personligt och livfullt sätt berättade Edlund om svårigheterna med sin forskning. Det finns inget facit, det går inte att testa sina slutsatser, mer än till ”95 %”. Lars-Erik fick oss, genom att lyfta några exempel ur sin forskning, att byta perspektiv på vad som benämns rikssvenska. Om historien tagit små krumsprång i en annan riktning hade ”nolaskogsmålet” med stor sannolikhet varit rikssvenska! Edlund gav oss smakprov på hur vårt språk då hade kunnat klinga.

Vidare betonade Lars-Erik den fantastiska funktionaliteten hos våra dialekter. Denna funktionalitet gör att vissa begrepp borde platsa i svenska akademiens ordlista över svenska språket, SAOL. Häva eller hä är enligt honom kanske det mest självskrivna!

Lars-Erik passade också på att lyfta ortnamnens betydelse som informationsbärare. Han valde att exemplifiera med namn på vattendrag. Kanske inte alla visste att Ljungan fått sitt namn på grund av sitt då våldsamma lopp?

Läs mer om Lars-Erik Edlund här:
http://www.umu.se/littnord/personal/Edlund_LE.htm


Så var det dags att avsluta en lång och intensiv dag, som vi som arbetar med ABM Resurs hoppas givit många ny kunskap och inspiration. Strax innan 16.00 skildes vi åt och alla gick vara och en hem till sitt…


Märta Molin